Därför är jag libertarian

Jag är humanist, jag vill att alla människor ska ha det bra. Jag vill att alla ska kunna äta sig mätta, ha tillgång till den sjukvård de behöver, kunna leva i fred och ha möjlighet att förverkliga sina drömmar.

Det här gäller alla människor, inte bara svenskar eller européer. Jag vill att alla människor på vår jord ska ha det bra.

För att det ska gå krävs det att alla blir rika. Ja, alla kan bli rika. Rikedom är INTE relativt. Din mage blir inte mättare av att din granne också är hungrig.

För att uppnå rikedom åt alla behöver vi hög produktion och ett effektivt utnyttjande av resurserna. Vi behöver producera mycket men framför allt behöver vi producera rätt saker på rätt sätt.

Termen som brukar användas är ”tillväxt”. Ju högre tillväxt desto snabbare når vi målet med rikedom åt alla.

Under mänsklighetens historia har vi testat många olika samhällsformer. De flesta av dem har varit väldigt dåliga. En av samhällsformerna har dock visat sig skapa enorma rikedomar åt alla i samhället.

Samhällsformen som skapar rikedomar åt alla i samhället består av en rättsstat där fria individer har lika rättigheter och där en fri marknadsekonomi råder. Anhängare av denna typ av samhällssystem kallas för libertarianer och jag är en av dem.

Ju bättre rättsstat, friare individer och friare marknadsekonomi desto bättre är systemet på att skapa rikedomar åt alla i samhället. Historien har gång på gång visat detta tydligt.

Rättssamhället där fria individer agerar på en fri marknad kan liknas vid en vältrimmad maskin som automatiskt förbättras av dess användare.

Politiker har här en viktig roll. De ska tillhandahålla rättsstaten där den fria individens rättigheter försvaras. De ska alltså se till att det finns förutsättningar för maskinen och att ingen därefter försöker sabotera de.

Därefter ska politikerna hålla sig ur vägen.

Maskinen är nämligen väldigt ömtålig. Den största risken för sabotage kommer från politikerna själva. Handelshinder i form av förbud, regleringar, tull, moms, skatter på arbete och annat som politiker brukar hitta på är som grus i maskineriet.

Ju mer grus (och ofta stora stenar) desto sämre fungerar maskinen. Ju sämre maskinen fungerar desto lägre tillväxt och desto mer tid med fattigdom, lidande och sjukdomar i världen.

Politiker ska inte fixa enskilda individers problem. Politiker ska inte ”skapa jobb” eller ”stödja innovation”. Deras åtgärdsförslag innebär bara mer grus i maskineriet och är därmed kontraproduktiva. Fria individer på den fria marknaden kommer att ordna det mycket bättre. Historien har visat detta gång på gång.

Alla som är anhängare av politiker som försöker lösa problem genom att stifta nya lagar ovanpå gamla; ni är anhängare av fattigdom, lidande och död.  Det här gäller många av mina bästa vänner, ni röstar gång på gång för ökad fattigdom. Några av er arbetar till och med aktivt inom partier som förespråkar fler regleringar. Ni arbetar dagligen aktivt för att öka världens fattigdom, lidande och sjukdomar. Sluta med det!

Istället för att tro att man kan lagstifta bort fattigdom och lagstifta fram arbeten och innovation måste vi lära oss av historien. Vi måste välja samhällssystemet som skapar störst rikedomar och högst lycka. Alla människor på jorden kan bli rika. Vi måste bara välja rätt samhällssystem.

Rättssamhället där fria individer med lika rättigheter får agera fritt på en fri marknad är det enda samhällssystemet som skapar enorma rikedomar åt alla i samhället. Dessa rikedomar leder till att alla kan äta sig mätta, leva i fred och vara fria från sjukdomar. Jag vill leva i ett sådant samhälle, jag vill att alla på jorden ska få leva i ett sådant samhälle.

Det är därför jag är libertarian.

Mer läsning i ämnet:

 

Om

Tore Friskopp, Civilingenjör, svensk entreprenör bosatt på Malta. Startade mitt första bolag vid 17 års ålder och driver idag contentföretaget Topcontent. Förutom att driva affärer älskar jag att gå till gymmet, spela squash, läsa biografier och simma i medelhavet (som jag har precis utanför fönstret).

13 kommentarer

  1. jag brukar säga att om du ser ett samhällsproblem, leta efter det politiska beslutet som skapade problemet, iställe tför att fundera över en politiskt lösning för problemet

    Mer politik är som att kissa i byxorna när det är kallt ute, värmer skönt 60 sekunder sedan är det ännu värre..

  2. Du skriver att historien har flera exempel på lyckade exempel. Vilka är dessa? Finns de kvar? Och om de inte finns kvar, finns möjligheten att skälet till det är att de, lite likt socialismen, var en rätt fin idé som inte fungerade så snart man stoppade in individuella människor i ekvationen?

    Klankar absolut inte, är bara nyfiken 🙂

  3. Christian, jag kommer att citera dig på det där. Precis som jag gjort med så mycket annat 🙂

    Jonas,
    Ett tydligt exempel är tidigt USA, 1800-tal och fram till efterkrigstiden. En rättsstat där fria individer agerade på en fri marknad vilket ledde till den största rikedomsexpansionen någonsin i mänsklighetens historia.

    Ett annat exempel är Sverige perioden 1870-1970. På 1860-talet genomdrevs det jättemånga liberala reformer i Sverige. Vi införde näringsfrihet och tog bort tullar. Det ledde till att vi blev en av de rikaste länderna i världen. Perioden kallas ibland för ”Hundra år av tillväxt”.

    Under andra hälften av 1900-talet var det enkelt att se skillnaderna i Europa. Du hade de fria länderna (väststaterna), där du fritt fick starta företag och agera på en fri marknad. Där var levnadsstandarden högre än i de ofria länderna (öststaterna), där staten skulle lösa alla problem.

    Kan ge många fler exempel men kan rekommendera lite böcker istället:
    När Människan Skapade Världen av Johan Norberg för att få ett historiskt perspektiv på det: http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9175665549

    Och om du vill ha mer statistik och massor av jämförelseexempel (före och efter marknadsreformer): Johnny Munkhammars bok The Guide To Reform: http://www.amazon.co.uk/The-Guide-Reform-Policymakers-Re-Election/dp/0255366183

  4. Tack för svar Tore!

    Kan dock tycka exemplen haltar lite: i USA genomgick man en industriell revolution (kanske iofs till viss del som en följd av fri marknad, men den industriella revolutionen skedde ju sgs över hela Europa under denna tid inkl Ryssland som var tsarstyrt) samtidigt som man befolkade en rik och oexploaterad kontinent (på ursprungsbefolkningens bekostnad, en utrotning som faktiskt bromsades först av myndigheter) med hjälp av slavarbetare. Ingen jättelysande tid i vår moderna historia ur de aspekterna.

    I Sverige finns det så otroligt många andra faktorer, som att vi stod utanför världskrigen, emigration i början som gav samma resurser åt färre personer, arbetskraftsinvandring mot slutet som lät oss utnyttja våra tillgångar (i industrin), att vi fick ut kvinnorna på arbetsmarknaden (vilket mig veterligen var rätt politiskt).

    Under andra hälften av 1900-talet var det i mina ögon snarare kapitalism vs kommunism och kommunismen var ju en ideologi med inbyggda fel, men där har du såklart en poäng i att fria människor går bättre än ofria. Några nattväktarstater fanns det ju dock inte i Europa på den tiden.

    En stat med liten politisk inblandning, dvs svagt centralstyre eller svagt styre öht, brukar betraktas som en svag stat, inte sant? Vi återfinner mängder av sådana i Afrika där människor levt till stora delar utan statlig inblandning sedan kolonialmakterna försvann. Och visst – vi ser mycket fantastiskt hända i Afrika, med många duktiga entreprenörer och enorma möjligheter. Men samtidigt så har kontinenten upplevt en lång rad extremt blodiga årtionden.

    Det är en hårfin gräns mellan libertarianism och anarki – det enda som står emellan dem är rättsstaten, eller nattväktarstaten (har jag fel här så rätta mig för jag har inte 100 % koll på ideologin!). Jag har då svårt att se

    1) en situation där man kan balansera på denna linje framgångsrikt utan att endera sidan (staten, som vill ha makt eller invånarna, som vill ha makt) söker att utöka sitt inflytande på den andra bekostnad, och

    2) några lyckade exempel där enbart större frihet har lett till framsteg utan att andra faktorer spelat mycket stor roll.

  5. Sverige är ju dock ett väldigt bra exempel. Där politiker under mitten av 1800-talet avreglerade Sverige. Vilket släppte fram innovatörerna, företagarna och andra nytänkare vilket förvandla Sverige från ett u-land till ett av världens rikaste länder. Har inget med världskrigen att göra. Det vi kan tacka världskrigen för är snarare att vi kunde fortsätta på ganska smärtfritt. Vi har liksom kunnat börja producera ganska snabbt efter världskrigen. Sedan mitten av 1900-talet har dock politiker återigen lagt sig i och börjat med diverse regleringar som saboterat denna rikedom.

    Finns en otroligt bra artikel om det här:
    http://www.frihetsfronten.se/marknadskraften/artiklar/ekhist.shtml

  6. Då glömmer du den industriella revolutionen, amerikaflyttarna och kanske också det faktum att politiken fick bukt med de svenska alkoholproblemen. Så nja, jag hör vad du säger men det håller inte hela vägen för mig.

  7. Fast det du nämner har ju absolut inget med Sveriges tillväxt att göra. Eller ja industriella revolutionen har ju väldigt mycket med tillväxt att göra, men vi såg den ju inte endast i Sverige. Ändå var Sverige ett av de länder som växte snabbast.

    Emigrationen till Amerika som du nämner är ju snarare ett problem för ett land i tillväxt, då man tappar viktigt arbetskraft. Så hur du kan få det till att emigrationen bidragit till Svergies rikedom under denna tid får du gärna utveckla. För jag ser inte alls sambandet.

    Få bukt med de svenska alkoholproblemen? Du får det att låta som att dessa skulle ha varit väldigt stora. Vilket jag tror du har väldigt svårt att visa :D. Jag menar du kan väl ändå inte tro att det är tack vare en restriktiv alkoholpolitik (där rika fick köpa mer sprit än fattiga) är en soppas stor orsak till Sveriges tillväxt så att du inte kan härleda tillväxten till den relativt fria marknad som ändå rådde.

  8. Som svar på första stycket: våra råvaror. Svenskt järn, stål, koppar och timmer. Sånt kan exporteras.

    Svar på andra stycket: svält och fattigdom rådde i Sverige = resurserna räckte inte till för alla. Färre att dela på resurserna = större individuell rikedom och färre som delar på kakan. Tillväxten sköttes av maskiner under den tiden, där har du sambandet 🙂

    Som svar på tredje stycket: Säger inte att det var en stor orsak, säger att det var en av många orsaker, och en som skapades politiskt.

    Du tycker bara att världskrigen lät oss komma igång snabbt igen. Ja, så är det. Men du glömmer också hur viktig vår export var till Europa som behövde byggas upp igen.

    **

    Vet inte om jag ska skriva nåt mer, var mest nyfiken på det hela och det var aldrig riktigt meningen att kasta sig in i argumenterande fram och tillbaka. Tack för en bra post Tore!

  9. Jonas!
    Här kommer äntligen mitt svar på dina funderingar.

    Ja, mycket hände i USA under den tiden. Mycket hände i hela världen. Och ja, fred är bättre för ett land än krig. Vi hade det bra som slapp världskrigen. Men det var inte därför vi blev rika.

    Alla länder har fördelar och nackdelar, vissa är med om krig, andra inte. Vissa länder har mer naturtillgångar, bättre kustförbindelser eller bättre väder än andra. Men det är inte denna slump som avgjort ländernas rikedomsnivåer.

    Vissa länder har varit bättre på att tillvarata sina fördelar och överkomma sina nackdelar. Eftersom det finns många länder i världen som valt olika samhällssystem har vi mycket data vi kan använda oss för i jämförande syfte.

    Hela sydamerika var precis som nordamerika ”en rik och oexploaterad kontinent som befolkades på ursprungsbefolkningens bekostnad och med hjälp av slavarbete”. Men de är inte lika rika som USA.

    Portugal undvek, precis som Sverige, att dras in i världskrigen. Trots det var dom 1970 utfattiga jämfört med Sverige.

    Irland hade också enorm utvandring till USA, trots det fortsatte de att vara fattiga långt in på 1900-talet jämfört med Sverige.

    Det som skiljer dessa stater åt är att USA och Sverige hade rättsstater där marknadsekonomi rådde. Sydamerika, Portugal och Irland hade inte det.

    Länder med rättstat och fri marknad har lättare att tillvarata fördelarna och överkomma nackdelarna. Böckerna jag rekommenderade är fulla av statistik och data som bekräftar detta. Huruvida ett samhälle är rikt eller inte beror inte på slumpen. Det beror på val av samhällssystem.

    Angående industriella revolutionen:
    Industriella revolutionen skedde inte av en slump. Den tog fart på grund av marknadsreformer. Det var därför den började i England och inte i t.ex. Frankrike (England införde företagande när Frankrike fortfarande hade skråväsende). Och det är därför vissa länder i världen fortfarande inte upplevt denna revolution, för att de saknar näringsfrihet.

    Att säga att ”industriella revolutionen gjorde oss rika” är som att säga ”vattnet i kastrullen kokar för att det blivit varmt” och sen inte nämna att det blivit varmt för att den stått på en varm platta på spisen.

    Angående Afrika: Många afrikanska länder är polisstater, dvs rättsstatens motsatser. Avsaknaden av rättstater är ett stort problem i Afrika. Som sagt behövs det en fungerande rättsstat. Huruvida staten är ”stark” eller ”svag” är ju vad du betraktar som styrka. Är t.ex. Nordkoreas stat ”starkare” än den svenska? Vad menar du med ”styrka”?

    Nej, det är inte en hårfin gräns mellan libertarianer och anarkister. Det är en väldigt hård gräns och stor skillnad. Anarkister är naiva människor som tror att alla i världen vill alla gott och om vi bara släppte allt fritt så skulle alla gruppkramas och dela lika på allt. Libertarianer förstår att människan innerst inne vill sig själv bäst och inte kommer att dra sig för att slå ihjäl en annan människa om det inte fanns en stat som hindrade honom från det. Med hjälp av rättsstater och fri marknadsekonomi vill libertarianerna kanalisera människans inre drift till att åstadkomma positiva saker som gynnar alla.

    Slutligen:
    Fråga dig själv. I vilket samhälle, av följande tre alternativ, tror du att vi kommer att skapa störst rikedomar?

    Alternativ 1:
    Det är förbjudet att starta företag. Staten bestämmer vad du ska arbeta med (oavsett om du gillar det eller inte).

    Alternativ 2:
    Du får starta företag, men varje dag måste du ägna tre timmar åt att fylla i statliga blanketter. Du får inte anställa vem du vill och du måste betala en dyr avgift till staten för varje ytterligare anställd. Ditt företag får inte importera eller exportera fritt. Hälften av vinsten konfiskeras.

    Alternativ 3:
    Du får starta företag och kan koncentrera all din tid på att bygga upp företaget, ge service åt dina kunder och använda din kreativitet. Du har möjlighet att återinvestera all din vinst i fler anställda, maskiner och annat som gör att företaget växer.

    Vilken av dessa tre samhällsmodeller tror du skapar störst rikedomar?

Leave a Comment.