I mellandagarna var jag på besök hemma hos Christian Rudolf, vi spelade in en liten film där jag berättar om min bok.

Om ni inte sett det finns det flera bra entreprenörsintervjuer på Disruptives Youtubekanal.

Gå sedan och köp boken jag pratar om

Kommentera eller läs kommentarerna

Strax innan jul föddes en ny stjärna på blogghimlen, från ingenstans dök den provocerande Hanna Widerstedt upp med sin videoblogg. Med titlar som ”Jag hatar svenska killar” och ”Jag vill bara knulla” har hon lyckats reta gallfeber på svenska folkhemmet. Hennes filmer har fått över en miljon visningar och kommentarerna är arga.

Givetvis är allt precis lika sant som damen som gillar katter, det vill säga inte alls. Åter igen blir folk lurade av fejkade internetfenomen.

Men vem är då den verkliga Hanna Widerstedt? Vem har lyckas med det bästa svenska troll-konsten och länkbetet vi sett på länge?

Hennes blogg och konto på Devian art är skapade i slutet av 2011 och ger inga ledtrådar. Där är det bimbostilen fullt ut. Likaså på facebook och andra sajter. Hanna har verkligen ansträngt sig för att skaffa en stor bimbofierad nätnärvaro.

Google ger bättre svar. I en kommentar från 2009 på den här bloggen finns en länk till en blogg på Devote.

Bloggen är bortplockad men  tack vare Way Back Machine kan vi läsa den ändå.

På bloggen från 2009 presenterar hon sig som rökande konstnär, brunett, handlar friskt på H&M och föraktar blonda bimbos. I ett inlägg skriver hon om att hon är trött på sin blogg som är för vardaglig. Bloggen innehåller även en serie där Hannas alter ego skjuter blondiner.

Vill ni veta mer får ni läsa själva.

Hennes tidigare Youtubekonto heter ”Dampigunge89”.

På bloggen från 2009 ges också ledtrådar om en tidigare blogg. Tack vare Google hittar man även en ännu tidigare Hanna Widerstedt-blogg från 2008.

Varför är Hanna Widerstedt intressant?

Jag är knappast den första som insett att Hanna Widerstedt fejkar. Jens Ganman på Österstundsposten har skrivt ett mycket bra inlägg om Widerstedt där han geniförklarar hennes troll-konster. Bloggen Gudomlig Komedi hyllar också parodin.  Jag kan inte annat än hålla med.

Det finns jobbiga troll och det finns fenomenala troll. I den senare kategorin finner vi personer som David Thorne (läs ”Missing Missy” och ”Dear neighbour you are not invited to my party” för härlig skrattstund) och Cara Hartmann (”I love cats”-videon som fått 19 miljoner views). Hanna är vårt första svenska supertroll som lyckas reta upp känslor samtidigt som hon levererar klockren satir.

Hennes (nuvarande) blogg, som hon själv givetvis säger är sann, är faktiskt väldigt underhållande. Det roligaste är nästan att läsa folks arga kommentarer. Så även om hon på Bloggportalen beskriver sig som en B-skådis tycker jag hon gjort bra ifrån sig. Det är en sak att agera på film, det är en annan sak att agera med hela sin personlighet, både på film, i skrift och internetnärvaro. Bra jobbat Hanna!

Nu återstår det bara att se hur lång tid det tar innan folk tröttnar.

Kommentera eller läs kommentarerna

För de som vill provläsa boken innan köp har jag lagt upp en pdf med de första kapitlen i boken.

Pdf-filen innehåller också innehållsförteckningen, så ser man vad man köper.

God jul och Gott nytt år på er!

Kommentera eller läs kommentarerna

Under de senaste två veckorna har det kommit en del intressanta reaktioner på boken.

• Forumtråden på ehandel.se har gått varm samtidigt som det startats en ny tråd om boken på wn.se.
• Sveriges största ekonomiblogg Cornucopia rapporterade att de fått boken i posten och ska läsa den.
• Johan Rhodin skriver om boken på sin blogg där han stolt visar upp sin låga siffra.
• Min vän Ingrid, som driver bloggen Tösabiten, skrev om boken i ett inlägg. Kan verkligen rekommendera Tösabiten för alla som är intresserade av design, användbarhet och internet i allmänhet. Lider du av prokrastination bör du dock undvika den då den innehåller många trevliga länkar man vill klicka på.
• Slutligen dök det upp ett trevligt twitter-meddelande, ett man blir glad över inombords.

Jag har också uppdaterat försäljningssidans avdelning  vad andra sagt om boken.

Kommentera eller läs kommentarerna

Något av det bästa med Youtube är att det dyker upp gamla informations- och propagandafilmer. Informationsfilmer från förr är fantastiska tidsdokument som säger mycket om vårt förflutna. Vilka problem de hade, vad som diskuterades och vad som var viktigt.

Deras korta format passar också utmärkt för Youtube.

Nedan är en amerikansk film från 30-talet som berättar varför USA bör handla med andra länder.

Tricket med mannen som somnar är en klassiker i informationsfilmer av det här slaget. Samma trick användes senare av socialdemokraterna i en film om vad som skulle hända om man tog bort skatterna i Sverige (nån som vet vad den heter? Jag har glömt och hittar den inte när jag googlar).

Intressant att notera att USA 1930 fortfarande handlade med Ryssland. Några år senare, 1948, hade förhållandet förändrats och då var det något annat som debatterades. Följande informationsfilm handlar om huruvida man bör byta ut personlig frihet mot bekvämlighet.

Filmen är så bra att den borde vara obligatorisk på samhällskunskapslektionerna på högstadiet.

Min personliga favorit är dock denna disneyklassiker som förklarar allt.

Det är så här jag föreställer mig politikerna varje gång det är dags för oss andra att deklarera…

Kommentera eller läs kommentarerna

I slutet av förra veckan fick vi böckerna från tryckeriet och har börjat skicka ut det till de som beställt. Böckerna har tagits emot väl.

På Twitter

David Wigg twittrade denna bild på sitt exemplar:

Victor Kaugesaar tvittrade denna bild:

Recension av boken

Peter Nolingo Höjman, skrev en recension av boken och beskriver den som en ”En bok som borde vara obligatorisk läsning för alla som ska starta eget företag”.

I recensionen, som är överlag väldigt positiv, tar han upp vissa grejer jag hade kunnat göra bättre. Han tycker att jag kortat ner berättelserna lite för hårt och borde ha gett mer bakgrund till berättelserna. Han efterlyser mer text om vad som hände runt omkring. Min anledningen till detta är att texterna från början var gjorda för att fungera som blogginlägg. På nätet fungerar kort betydligt bättre än långt. Det blev uppskattat av mina läsare och när jag gjorde boken valde jag att behålla det så. Nu när jag själv sitter och bläddrar i boken inser jag dock att Peter har en poäng, boken hade kunnat bli ännu bättre med ännu mer story. Samtidigt myser jag lite över att Peter vill veta mer om mig

Han avslutar sin recension med:
”även för den som är en lite mer erfaren företagare är det här också en bra bok. Man läser det med ett igenkännande leende på läpparna och tänker att, ”precis så är det”. Ett ganska skönt sätt att få bekräftelse på att man kan något är att läsa om andras misstag ”

Kan inte annat än hålla med  Surfa vidare och läs hela recensionen.

På Ehandel.se

På Sveriges största forum för ehandlare har det kommit upp en forumtråd där boken diskuteras.  Joel på partykungen rekommenderar boken till alla sina e-handelskolleger.

Ehandel.se har även en nyhetsartikel om boken där kommentarerna från läsarna är positiva, vilket är roligt. De hade även med en av berättelserna i sitt senaste nyhetsbrev.

Annars har boken sålt på bra, vi har passerat break even-punkten och fortsätter det så här kommer alla exemplar vara slut inom några månader. Det roligaste är dock att få veta vad folk tycker om boken så om någon vet några fler blogginlägg eller recensioner får ni gärna säga till. De är väldigt roliga att läsa

Och om du inte redan gjort det bör du genast köpa boken.

Kommentera eller läs kommentarerna

I somras diskuterades den ”ökade barnfattigdomen i Sverige” vilket utgick ifrån en syn på fattigdom som något relativt. Vissa har den konstiga föreställningen att man blir mättare på mindre mat så länge ens lunchkamrater också äter mindre. Jag anser att det är trams. En relativ syn på fattigdom är att hänvisa till folks avundsjuka istället för folks faktiska behov.

Debatten är dock inte ny, den blossar upp med jämna mellanrum. När Margaret Thatcher, efter 11 år som premiärminister, avgick debatterades hennes eftermäle. Alla höll med om att hennes marknadsreformer lett till att ekonomin förbättrats för samtliga, ändå fanns det kritiker:

Nästa gång ni hör en vänsteranhängare använda orden ”relativ fattigdom” kan ni minnas Thatchers varnande ord: ”He would rather have the poor poorer, provided the rich was less rich” (på svenska: ”han ser hellre att de fattiga var fattigare så länge de rika var mindre rika”)

Med andra ord: Relativ fattigdom är trams och det visste man redan 1990.

Mer läsning: Hur jag ökat barnfattigdomen på Malta.

Kommentera eller läs kommentarerna

På frilanssidor som odesk och freelancer.com råder köparens marknad. Det finns betydligt fler frilansare än uppdragsgivare. Det enda sättet för frilansarna att få ett jobb verkar vara att spamma alla nya uppdragsbeskrivningar.

Två minuter efter att du postat din detaljrika och kärleksfullt noggrant utformade tekniska spec har du 15  ”I have read the instructions and can start immediately”-meddelanden i din brevlåda. Två dagar senare har du 50 ansökningar från frilansare som alla hävdar att de kan utföra arbetet med bravur. Det kan då vara svårt att veta vilka som är bra och vilka som är skräp.

Har dock kommit på ett knep.

När jag sökte designer till omslaget till min bok bifogade jag en skiss:

Längst ned i uppdragsbeskrivningen skrev jag:
All bids that does not contain the text above the girl in the picture will be ignored. This is a test to remove all the freelancing spambidders.

Av 20 bud var det bara 2 som hade med texten. Efter en snabb koll på de två frilansarnas portfolion (kolla alltid deras portfolio om det handlar om designtjänster) fick den ena jobbet. Han gjorde sedan ett kanonjobb.

Resultatet kan du se på bokens sida.

Vad har ni för knep för att sålla fram de bra frilansarna?

Kommentera eller läs kommentarerna

Nya Affärer, Dell och några fler har dragit igång affärsidén tävlingen Tweetpitch där man ska pitcha en affärsidé i en tweet. Idén är rolig och i deltagarvillkoren står följande:

Sekretess:
Inlämnade bidrag kommer att behandlas konfidentiellt. Uppgifterna kommer inte att användas av Bonnier Tidskrifter AB/arrangörerna annat än för att administrera tävlingen och ej heller lämnas ut till tredje part.

Jag pitchade en idé och idag kom ett brev från Nya Affärer där samtliga deltagares adresser syns i brevhuvudet. Det hela får mig att tänka på följande bild:

Jag tar ingen skada av detta, kan lätt blockera oönskade brev i gmail och skäms inte över att jag var med i Tweetpitch. För andra i listan (med över 100 namn) kanske det är annorlunda. Listan innehåller en del intressanta namn.

Sekretess är svårt. Det här inlägget sorteras under kategorin humor.

Kommentera eller läs kommentarerna

Efter två års arbete är den äntligen klar. Boken om mitt förra företag och allt jag fram tills nu lärt mig som E-handlare: Sagor Från Verkligheten.

Boken innehåller berättelser från mitt liv som e-handlare. Varje berättelse, ungefär en sida lång, beskriver en händelse och mynnar ut i vad jag lärde mig av den händelsen. Boken kostar 199 kr och börjar levereras första december.

Det är en klassisk bok tryckt på papper. Eftersom papper är dyrt är upplagan begränsad (och varje bok numrerad). Om du inte vill missa att få ett exemplar bör du förbeställa boken idag.

Kommentera eller läs kommentarerna

Det hemliga projektet jag skrev om förra året är en bok! Har redan skickat det till tryck och håller på med de sista förberedelserna just nu. Försäljningssidan finslipas as we speak.

Boken har redan gått i tryck och det sista jag håller på med just nu är att fixa till omslaget.

Står och väljer mellan de här två varianterna:

Variant A är dock bara en skiss och damen på bilden har egentligen inget med innehållet i boken att göra.

Sitter man på i ett penthouse på Malta och inte på ett kontorshotell med 10 designbyråer har man inte många att fråga om råd. Facebook räddar dock dagen igen. Slängde ut lite frågor och fick snabbt svar.

Ett gruppmess till entreprenörerna på det svenska kontorshotellet här nere fick svar inom några minuter, en förfrågan i en diskussionsgrupp för internetentreprenörer gav kvalificerade bedömningar av båda varianterna och slutligen fick jag hjälp av Andreas Cermak, på Mr Gizmo, med en omröstning i en grupp han hade.

Trots att jag befinner mig på en liten ö i medelhavet kunde jag inom några timmar få mycket bra feedback från en stor mängd människor. Jag blir dagligen imponerad över vad man kan göra med internet, är det ett tecken på att jag börjar bli gammal? Passerade ju 30 i våras…

Vilken av varianterna ovan tycker ni skulle fungera bäst för boken Sagor Från Verkligheten?

Kommentera eller läs kommentarerna

I somras behövde jag få tag på en fransos som kunde skriva några texter åt mig. Av olika anledningar ville ha personlig kontakt med personen och inte använda mig av Odesk eller liknande tjänster. Behövde alltså få tag på en fransktalande person på Malta som ville tjäna lite extra pengar.

Facebook to the rescue.

Löste problemet genom att lägga upp en annons på facebook, riktade mot fransktalande som angivit ön som bostadsplats.

Fick 7 ansökningar för den lilla kostnaden 12 euro. En väldigt liten rekryteringskostnad. En av ansökningarna var riktigt bra.

Om du är ute efter någon språkkunnig kan alltså facebook vara ett hett tips.

Enligt facebook fanns det ca 2500 personer som angivit Malta som bostadsland och franska som språk. Motsvarande siffra för Svenska och Malta var 260 personer.

Betydligt lägre än det ”4000 svenskar” som det ryktas om ska bo här nere.

Kommentera eller läs kommentarerna

Ibland har man en stor tabell med uträkningar och vill begränsa det högsta tillåtna uträknade värdet. Det kan t.ex. vara värdet på breakeven i en tabell med resultat vid olika volymer.

Begränsningen görs enkelt genom att använda sig av excels MIN-funktion. MIN-funktionen visar det lägsta värdet av angivna celler eller inmatade värden.

T.ex:

=MIN(10000;A1:A16)

Cellen ovan kommer att visa det lägsta värdet i av värdena i spannet A1 till A16 och siffran 10000. Om samtliga värden i spannet A1-A16 är över 10000 kommer det alltså stå 10000 i cellen.

Det går även bra att skriva formler och ange celler  istället för ett spann.

T.ex:

=MIN(A26*$B$19*$B$18;B$17)

I rutan B17 har jag angivit ett maxvärde (t.ex 35000) som jag inte vill att min formel A26*$B$19*$B$18 ska överstiga.  MIN-funktionen kommer i det här fallet att skriva ut formelns resultat ifall resultatet är lägre än värdet i cell B17.

Så enkelt begränsar man det kalkylerade värdet i en cell.

Om du vill begränsa värdet nedåt kan du använda dig av MAX-funktionen på samma sätt.

Kommentera eller läs kommentarerna

När man reser runt i världen får man se hur olika länder har valt att reglera olika marknader. Det är väldigt intressant och lätt att jämföra hur pass bra regleringar fungerar.

På Malta är Taxinäringen reglerad. Antalet taxibilar är begränsat till 200 st och taxilicensen är något som går i arv från far till son. Resultatet är skyhöga priser och ett stort missnöje över taxichaufförernas urusla kundbemötande. I Sverige har taxinäringen fri etableringsrätt, alla som klarar av att ett skriftligt prov får rätt att starta taxifirma. I Stockholm är det inte svårt att få tag på en taxi och priserna är låga i jämförelse.

I Sverige är däremot bostadsmarknaden väldigt reglerad. Vad du får ta betalt när du hyr ut lägenheter är strikt reglerat i lag. Resultatet är brist på bostäder. Det är i princip omöjligt att få ett förstahandskontrakt i Stockholm. Istället är det stora lån och den överhettade bostadsmarknaden som gäller.

Pax för att bo i kyrktornet!

Även om taxinäringen är socialistiskt kvoterad på Malta är bostadsmarknaden liberalistiskt befriad från alla restriktioner. Här nere är det fritt fram att hyra ut hur du vill, till vem du vill och när du vill. Tack vare det oreglerade systemet finns här en mycket väl fungerande bostadsmarknad där alla människor inte bara har någonstans att bo utan också får bo exakt där de vill. Saknas något bygger man det.

Notera antalet lyftkranar i bakgrunden

Trots att Malta är stört överbefolkat (en halv miljon människor på en yta stor som en femtedel av Gotland) tog det oss bara en dag(!) att hitta en lägenhet som var precis det vi ville ha St Julians, möblerad takvåning, stor takterass, två sovrum, öppen planlösning, schysst badrum, gasspis och myggnät, max 700 Eur i månaden. Dagen efter vi landade fick vi hjälp av mäklare att titta på lägenheter. Vi kikade på 9 objekt och valde sedan den vi tyckte bäst om. Två dagar efter att vi landat på ön flyttade vi in i lägenheten.

Tänk om samma sak gällde i Sverige. Tänk om det bara tog en dag att fixa förstahandskontrakt i Stockholm. Du anlände med ditt pick och pack på centralen klockan nio och blir runtskjutsad av en mäklare under dagen. Åtta timmar senare har du förstahandskontrakt på en möblerad trea vid Stureplan för 6300 kr i månaden (eller på söder om du hellre ville det) och kan flytta in direkt. Skulle inte det vara fantastiskt?

Vad skulle då vänstern demonstrera mot?

En fungerande marknadsekonomi fixar vad samhället behöver och vill ha. I Sverige finns en fungerande taximarknad, på Malta en fungerande bostadsmarknad. Båda länderna kan lära sig av varandra.

Mer läsning: Per-Mattias har tips på hur du fixar hyreskontrakt i Stockholm.

Som sidonot; ”bil med chaufför” är inte en reglerad marknad på Malta. Ingen maltes åker med taxameterbilar utan ringer istället en firma som har ”bilar med chaufför”. För de firmorna råder marknadens hårda verklighet. De är därmed extremt trevliga och tar ungefär en tredjedel av vad en taxibil skulle ta.

Kommentera eller läs kommentarerna

Jag köper många tjänster online av frilansare i tredje världen. Jag tycker om att outsourca sådant jag inte känner att jag har tid att göra själv eller saknar den tekniska kunskapen för att göra. Nu är dock måttet rågat när det gäller vissa frilansare. Jag har kommit till en insikt som kommer förändra hur jag kommer att arbeta vidare med frilansare.

Ett stort problem med outsourcing idag är att det är väldigt svårt att hitta bra folk. Det finns visserligen gott om folk, frilansarsajterna är proppfulla med lycksökare som hoppas kunna tjäna extra pengar. Det svåra består i att vaska fram de få enstaka guldklimparna ur den enorma gyttjepölen av värdelöshet. De flesta av sajternas lycksökare bör du nämligen sky som pesten om du inte har en brinnande lust att slänga tid och pengar ner i ett stort hål av ångest.

Problemet med de flesta av lycksökarna är inte brist på teknisk kompetens. Teknisk kompetens verkar alla ha och det är ett under vad man numera kan åstadkomma med hjälp av Google och forum som Stack Overflow som vapendragare. Om du tror att dessa gossar (det är nästan alltid gossar) klarar av att bygga din grej bara för att de har ett tjog liknande hobbyprojek i sin portfolio kommer du få en obehaglig överaskning.

Huruvida frilansaren kommer att spara eller kosta dig tid handlar om något helt annat. Det handlar professionalitet kontra amatörmässighet.

Det som skiljer en professionell person från en amatör är att den tidigare inser hur viktigt det är att kunden, beställaren, blir nöjd med deras arbete. Den professionella förstår sin egen roll i projektet. Den förstår att den ska göra arbetet så att kunden slipper.

Ett enkelt sätt att testa om en frilansare är professionell är att skicka en enkel jpeg-bild föreställande en hemsida. Sen be honom göra en hemsida som ser ut exakt som på bilden. Ge honom inga instruktioner om vad som är text, bilder eller länkar.

En amatör kommer snabbt skicka tillbaka ett halvdant resultat som inte ser ut som bilden och säga att han är klar. När du påpekar att det inte är färdigt kommer han att be dig att peka ut vad som skiljer sidan från jpeg-bilden.

Skicka inte en lista med fel han ska rätta till. Avsluta istället samarbetet.

Din tid är förmodligen viktigare än så här.

En professionell person kommer att börja med att fråga dig om sådant han är osäker på, t.ex: ”Ska texterna längst upp vara länkar och isåfall till vad?” eller ”Vilken font är det som används?” eller ”har du möjlighet att skicka över psd-kopian av bilden?”

När han sedan skickar resultatet kommer han inte proklamera att han är klar utan istället ange vad det är som avviker från jpeg-bilden och varför det gör det. Han kommer att fråga dig om du vill att han ska fixa till det.

Om du anlitar en professionell person kommer du att spara tid. Om du däremot anlitar en amatörmässig person kommer du ödsla förskräckligt många frustrerande timmar på att detaljstyra och förklara uppenbara saker. Till slut kommer det att kännas som att du hittar betydligt mer samarbetskunnig och kompetent arbetskraft i legohörnan på dunderklumpens dagis än via internet.

Det här är ett inlägg baserat på erfarenhet. Jag har själv gjort misstaget att stirra mig blind på tekniska förkortningar och (ve och fasa) prislappen. Men det är slut med det nu. Jag ska aldrig mer anlita någon som tvingar mig att förklara saker som att grönt inte är blått.

Jag hoppas därmed kunna spara tid, pengar och få behålla min mentala hälsa.

Vad har ni andra för erfarenheter av outsourcing? Har ni varit med om det ovanstående?

Kommentera eller läs kommentarerna

”Att ta från de rika och ge till de trevliga” är en form av korruption. När skattepengar inte går till ”skola-vård-omsorg” utan istället till beslutfattarnas kompisar tappar man lätt sugen att betala skatt.

Vi skrattade åt Senegal som byggde en staty i öknen för 200 miljoner. Samtidigt gör vi samma sak själva. Svenska beslutfattare slänger, liksom afrikanerna, pengar på kulturprojekt och onödiga leksaker.

Tillväxtverket, vars officiella uppgift (enligt wikipedia) är ”att utveckla och genomföra insatser som främjar entreprenörskap, ökad konkurrenskraft och tillväxt i företag ” har publicerat en lång lista på projekt som fått pengar. Läsningen är tragikomisk.

Projekt som fått pengar

Härnösands kommun, 17 miljoner till bygget av en curlinghall. Motivering: ”Det skulle gynna det besöksbaserade näringslivet” (projektid: 151628).

”Curling Valley”, Svensk industris nya tillväxtmotor? (endast 17 miljoner).

Jamtli (ett museum i Östersund) fick 3 miljoner för att ”påvisa företagsmöjligheter med kulturarvet som utgångspunkt” (projektid: 151632). De fick också 7 miljoner för att bygga en 70-talspark (projektid: 147948). Komplett med ”en park, en villa, 4 små pensionärslägenheter, ett torp samt sommartid ha en avdelning (dagis) i den kommunala förskolan, allt ska vara i 70-tals miljö.” De fick de sju miljonerna med motiveringen att det ”ska attrahera fler besökare till regionen och skapa arbetstillfällen.”

Så här glad blir man av att återuppleva 70-talet (för 7 miljoner).

Det bästa jag hittat hittills är dock Kommunförbundet region Värmland som fått 9 miljoner för att locka folk att bosätta sig i Värmland med motivering att ”därmed öka befolkningsmängden i yrkesverksam ålder för att på så vis kunna säkra behovet av kompetens för regionens företag och organisationer.” (projekt id 151105). Det är min favorit för att det är ett nollsummespel för Sverige i stort. De som flyttar in till Värmland måste ju flytta ut från något annat län och därmed minska det länets befolkningsmängd i yrkesverksam ålder.

Ett nollsummespel som kostar skattebetalarna 9 miljoner kronor.

Flytta till Värmland, vi har tårta.

Tävlingen, hitta ett projekt som är löjligare än de ovan nämnda.

1. Kolla igenom Tillväxtverkets lista med projekt som fått pengar.
2. Hitta ett projekt du tycker är löjligast och skriv om det i en kommentar
3. Glöm inte bort att ange projekt-id och varför projektet är onödigt/löjligt (ju roligare motivering desto bättre)

Det roligaste bidraget vinner ett hemligt pris. Kanske en iphone, kanske en middag eller kanske en tripp till Östersunds kulturmuseum (mycket hett om du gillar orange).

Mer läsning: Bloggen ”mitt 70-tal” om du vill ha nostalgitrippar betydligt billigare än 7 miljoner.

Kommentera eller läs kommentarerna

För ett tag sedan publicerade jag en intervju med Martin Källström, vd för Twingly. Intervjun var från mitt exjobb med titeln ”Att göra en lean startup”. Under arbetet intervjuade vi även Ted Valentin, mannen bakom sajter som hotellkartan, Auktionsfynda och (min favorit) Wifikartan. Här kommer intervjun med honom.

Intervjun, direkt från rapporten:

Ted Valentin bor i Stockholm och kallar sig själv för laptopnomad. Hans fru kallar honom för latteprenör. Han har inget kontor utan sitter på olika caféer med wifiuppkoppling och arbetar via sin laptop.

Vi ringde till Ted på avtalad tid men kom först inte fram. När vi senare fick tag på honom berättade han att det kanske berodde på att han synkade sin Iphone precis när vi ringde. Efter lite formalia, vi presenterade oss och han presenterade sig, hoppade vi in på frågorna.

Första frågan gällde agil programmering, är det något han har sysslat med? Han svarade att han inte visste. ”Vad innebär det? Nej, jag följer inga riktlinjer, jag har inte läst det där. Om jag gör det så är det högst omedvetet. Jag antar att mitt sätt att jobba på är rätt så agile, av vad jag hört. Men jag följer inte strikt någon metodik.”

Han bad oss att utveckla frågan och specifiera vad vi menade med Agil programmering men istället hoppade vi vidare till nästa fråga. Vi bad Ted beskriva hur han brukar göra när han ska jobba.  Han svarade att han ”jobbar själv,  med min laptop. De flesta metodiker går ut på att få folk att jobba bra tillsammans. Att samordningen mellan de anställda fungerar. Eftersom jag jobbar själv är samordning inget jag behöver tänka på. Ingen tid försvinner i samarbetssvårigheter.” Därefter fortsatte han med att berätta hur han rent praktiskt brukar arbeta. ”Jag brukar bygga saker snabbt och interativt, testar många små ideer och ser vad som funkar. Fokus ligger på snabbt genomförande. Det behöver inte vara perfekt från börjarn. Allt är istället i kontniuerlig beta.”

Vi frågade honom hur han isåfall bestämde vad han skulle göra för tillfället. Han svarade att ”det avgörande är inspiration. Jag har en plan på 3 veckor, det jag borde göra nu. Men ibland får man ett infall och gör något helt annat istället. Alla projekt kommer fram så, som t.ex. Blogipedia men även kyrkokartan. Blogipedia kom jag på när jag hade varit och druckit några glas vin och kom hem. Tänkte det här var jättekul och sen byggde jag den. Jag släpper allt jag egentligen borde göra för ett tag”

Nästa fråga vi ställde gällde Customer Development. Vi översatte till svenska och frågade honom hur han jobbar med kundutveckling. Han frågade oss vad vi menade med ”kundutveckling” och vi definierade om frågan till hur han tänker på kunder och hur han tjänar pengar. ”Jag lägger ca 99% av tiden på att utveckla saker och kanske 1% på att tjäna penar på dem. I framtiden kanske jag måste lägga mer tid på ekonomiska utveckling men just nu ligger all fokus på att utveckla många tjänster. Min erfarenhet är att det är bra att ha många besökare innan man försöker få in det ekonomiska. Så jag lägger upp en massa sajter, när de blivit framgångsrika så satsar jag på dem. Jag har inte bråttom att tjäna pengar. Jag tjänar mest pengar på mina akademiska sajter. Generellt bra att få besökarna först och sedan tjäna pengarna. Målet är att en sajt ska ha nånstans runt 100 000 besökare per vecka. Därefter kan man börja kapitalisera på den. Tre av mina sajter har det idag.

Vi frågade honom lite hur han tjänade pengar och han utvecklade ”de pengar jag tjänar idag tjänar jag på Google adsense.  Men det borde finnas fler bättre sätt. Det beror lite på vad för typ av sajt det är. Det är tråkigt med sälj. Det är tråkigt att sälja till vanliga företag, de känns så efter. Man får förklara för dem var internet är, det är jobbigt att göra det. Jag har haft samtal med vissa företag när det gäller mina kartsajter. Men det slutar alltid med att man måste göra en massa sälj och jobb. För att det ska vara värt att göra det måste det ge mycket pengar. Det är mycket lättare med andra internetföretag, istället för gammelföretag. Med gammelföretagen ska man ha kontakt med reklambyrår, måste träffa massa folk, massa lucher, det ska förankras och  allt ska tas upp på något möte. Men andra internetföretag är det bara att snacka på telefon och man har en deal.”

Det nästa vi frågade Ted om var om, och isåfall hur, han använde sig av färdig och fritt tillgänglig teknologi. Han svarade att ”jag använder inte framework så mycket. Jag bygger 99% av allt själv i php. Data som fanns öppen och fritt tillgängligt är dock alltid trevligt att bygga tjänster runt. Adressuppslagning via google, annonser via blocket osv. Jag baserade allt jag bygger på saker som är open source, som php och linux. För att det är bra och gratis. Jag började med microsofts grejer,  asp. Men kände att det var sämre och dyrare. Om man vill göra något i den miljön så måste man köpa det. Köpa en plugin. T.ex. för mod_rewrite, då måste man köpa en plugin. Men för samma sak finns det gratis open source-lösningar för linux. Mod_rewrite var faktiskt en av flera anldningar till att jag gick över.”

Vi frågade honom om han hade hört talas om ”Lean utveckling” och han svarade att ”jag har inte läst om det. Jag har inte läst något om nånting. Det mest akademiska jag har läst är the 4-hour work week av Tim Ferris. Det finns en bra grundläggande filosofi där, att bygga upp saker som ska klara sig själva. Men i realiteten fungerar det inte så, det är alldeles för roligt att jobba. Så man hittar bara på nya saker att göra. Men att jobba så lite som möjligt är en bra tanke. Att allt ska automatiseras och effektiviseras i största möjliga mån är en bra grundläggande filosofi. En internettjänst som kräver anställda är inte bra. De ska vara automatiska. På sin höjd ska man nångång behöva starta om servern. Det kan vara att man tar informationen från öppna källor eller att det är user generated content, så att man slipper göra det jobbet. Som mina kartsajter, där användare skapar innehållet. Eller som min jobbsajt där innehållet kommer från arbetsförmedlingen. De har inget API förresten, jag måste scrapa deras sida. Dumt att de inte har det, de borde ju vara intresserade av att datat på deras sajt når ut till så många som möjligt.” Han avslutar den diskussionen med att säga ”Jag har inte lärt mig något om Agile eller Lean, det har bara blivit så här. Jag jobbar bara så här för att det har visat sig att det fungerar”.

Nästa fråga vi ställde till Ted var: Vad är viktigast för en entreprenör? Han svarade ”Att man är envis. Man misslyckas ganska mycket. Bra att man är envis så att man inte ger upp utan istället försöker igen och igen och igen.  Och att man är optimistisk. Jag är ganska optimistisk.”

Nästa punkt i samtalet var att Ted skulle ta ställning till några motsatser.

1. Kunskap om trender eller kunskap om kunden?
   Teds svar: ”Kunden”
2. Beslut baserat på erfarenhet eller beslut baserat på data?
   Teds svar: ”Erfarenhet eller intiution. Att undersöka allt innan man gör något tycker jag är onödigt. Om ett föreag ska etablera på en ny marknad så skriver de marknadsanalys i 2 år, jag kör mer trial and error. Istället för att lägga 2 år på marknadsanalys så lägger jag den tiden på att lansera. Fungerar det inte så gör det inte så mycket. Men det bygger på att man kan deploya snabbt, och att man kan ångra sig. Kanske ingen bra idé om man utvecklar kärnkraft, men väldigt bra för sajter.”
3. Många iterationer eller vältestade releaser?
   Teds svar: ”Många iterationer.”
4. Få funktioner eller komplett tjänst?
   Teds svar: ”Få funktioner”
5. Rätt från början eller Vi kan fixa det sen?
   Teds svar:  ”Vi kan fixa det sen”
6. Tydlig kravspecifikation eller täta kontakter med kund?
   Teds svar: ”Täta konakter med kund”
7. Många bollar i luften eller en sak i taget?
   Teds svar:  ”En sak i taget, i väldigt kort tid (en vecka). Det är bra att ha många projekt, men bra att kunna fokusera på ett i taet. Ungefär som vi gjorde under 24hbc.”
8. Senaste tekniken eller beprövad teknik?
   Teds svar:  ”Beprövad teknik, går så mycket tid att lära sig ny, det är en kostnad.”
9. Identifiera kund tidigt eller bygga och pröva?
   Teds svar:  ”Bygga och pröva”
10. Brainstorma affärsidéer eller genomföra marknadsundersökning?
    Teds svar:  ”Brainstorma”
11. Fortsätt mot uppsatt mål eller anpassa målet?
    Teds svar: ”Anpassa målet.”
12. Skapa produkt eller ta reda på kundens problem?
    Teds svar: ”Skapa produkt, sen får man se. ”

Efter att han var klar med motsatserna frågade vi honom om inte inte ”envis” och ”anpassa målet” är varandras motsatser. Ted svarade att ”envisheten är att man fortsätter att försöka, första gången failar man, även andra. Då ger många ofta upp. Därför gäller det att faila fort i början. Man ska inte rucka på målet att tjäna pengar. Men kanske just den här specifika sajten eller den här affärsidén, det kan man ändra på. ”

Ted verkade inte vara särskilt intresserad av ny teknik. Något som vi känner driver oss i vår strävan att utveckla mjukvara. Därför frågade honom vad det var som drev honom, om det inte handlade om att lära sig nya saker. Ted svarade att ”om man kör på det man kan kan man deploya nya sajter ganska fort. Att lära sig nya saker gör att man förlorar tid. Om ’Att Lära Sig Nytt’ däremot innebär att man kan göra något dubbelt så fort så kan det ju vara värt investeringen. Det är lite som att köpa en ny dator. Det tar lätt ett par dar att lära sig den nya datorn och fixa till allting. Därför köper jag inte ny dator så ofta. Då är det bättre att köpa något riktigt bra och sen byta vart tredje år. Det ska inte gå åt så mycket tid till att lära om.
Men självklart är det ju så att man i långa loppet måste man lära sig något nytt.”
Här kom han automatiskt in på sina konkurrenter, den nya generationen. ”Jag känner att min tid är begränsad, snart kommer kidsen som kan den senaste teknologin och gör allt så mycket snabbare än mig. De sitter i Ruby on Rails och gör allt mycket fortare. Men det är en avvägning. Tom söderlund som utvecklade mobila spel, botfajt, när jag snackade med honom 99 så frågade jag ”ni kör väl med Wap” och han sa ”nä, vi kör med sms för det är beprövat” och ja ba ”gu va töntigt” men Wap var ju en teknik som det aldrig blev något av. Då är det ju dumt att köra med något bara för att det är det senaste. Dumt att ha koll på det senaste om det senaste inte är det som, ja, slår.”

Vi bad honom att utveckla angående inlärandet av nytt. Om det var så att han absolut inte gjorde det eller om han gjorde små förbättringar i dig själv (Typ lär sig nya php frameworks etc). Han svarade att ”ja, jo, jag blir ju hela tiden bätttre programmerare tycker jag, absolut, jag lär mig nya beeståndsdelar men tycker grunden i php fungerar. Det jag lär mig nu är facebook- och twitter-integration. De fungerar bra, de kodexempel som finns är i php. Svårare att hitta kodexempel till ruby on rails. Man hittar nya komponenter och de komponenterna man har blir man bättre på att använda. Jag skriver bättre databasfrågor hela tiden också. Blir lite bättre hela tiden. ”

Slutord

Intervjun med Ted var väldigt intressant, särskilt det om att utnyttja de teknikkunskaper man redan har. Teds svar på frågorna skiljde sig även något från Martins. Kanske är det så att det inte finns någon universell lösning på alla problem, det gäller att hitta det som fungerar bäst för en själv.

Kommentera eller läs kommentarerna

Dagens goda nyhet är att bloggen Dagens Goda Nyhet har börjat uppdaterats igen.

Sikta in din Rss-läsare på en av Sveriges bästa nyhetskälla. Världen blir bättre och bevisen syns överallt, tyvärr rapporteras det alldeles för lite om det.

Kommentera eller läs kommentarerna

För ett tag sedan blev det en uppföljning på intervjun i Radio. Så här bra gjorde jag ifrån mig andra gången:

Kommentera eller läs kommentarerna

Internet är fantastiskt och en helt ny typ av remix-kultur håller på att växa fram. I denna internetbaserade kultur handlar det om att bygga vidare på andras tidigare verk. Man gör om, mixar, driver vidare på skämt och skapar på så sätt helt nya alster.

Ett exempel på detta är senaste memen ”I love cats”.

Först laddade Youtubeanvändaren Hartmanncara upp följande video där hon berättar att hon tycker om katter.

Filmen sprids och får snabbt 11 miljoner besökare. Den blir då givetvis upphov till mixning.

Användaren Schmoyoho autotunade den, la in andra kattfilmer och gjorde följande musikvideo:

Det fantastiska är inte att det görs alster på tidigare verk. Covers har gjorts på låtar sedan urminnes tider, hiphop-kulturen har samplat musikbitar sedan 80-talet och filmer har gjort parodier på varandra länge. Inget nytt under solen där alltså.

Det fantastiska är den kreativa hastigheten. Orginalvideon postades tredje juni 2011 och den autotunade musikvideon dryga månaden efter, sjunde juli 2011. Den nya musikvideon blir även den en hit, inom en dag var den uppe i 250 000 visningar och blir därmed även den upphov för internets fantastiska kreativitet. Det görs en 8-bitsversion, en ”extended version”-mix med låten och dess outro samt en karaokeversion, inom 24 timmar från idé till publik.

Det fantastiska är inte att det görs, det fantastiska är att det görs i en enorm skala och med en hisnande hastighet. Det är remix-kultur och återskapande på steroider.

De tre versionerna släpps nämligen inom ett dygn efter musikvideon. Det innebär att den första reflexen hos betraktare är att de vill bygga vidare på den. De vill vara aktiva och skapa nytt.

TV-generationens tänkte: ”Wow, det här måste jag berätta om för mina kompisar på skolgården”.

Internet-generationen tänker: ”Wow, det här kan jag skapa något nytt av och visa alla mina kompisar”.

Den autotunade musikvideon är också fylld av internetreferenser från tidigare verk, bland annat en pixlad katt med en regnbåge efter sig. Det är Nyan Nyan-katten som laddades upp av saraj00n i april och har redan fått 23 miljoner hits.

Videon ser ut så här:

Nu finns den parodiserad av The Annoying Orange (en annan internetmeme), avbildad i minecraft, gjord som spelfilm, släppt i ett stort antal extended-versioner, bland annat en unlimited-version gjord med script (för de där riktigt enformiga förfesterna), den får dubstep-remix, en fiolversion, en piano-och-fiol-version, mängder av landsspecifika varianter (min favorit är taco-nyan från mexico som flyger förbi kaktusar). Den blir Speedpaintad i photoshop och den speedpaintade bilden används i ytterligare en dubstep-remix.

Utvecklingen på internet går fort, även den kulturella. Om du vill hänga på kan du antingen vara en konsument, köp ”I love cats”-tröjan i Carahartmanns butik och visa att du är trendig. Eller så kan du vara producent och ha otroligt kul genom att skapa de nya trenderna.

Så sluta slösurfa nu, spela in en film och ha kul med resten av internet!

Kommentera eller läs kommentarerna