Hur mycket en artist borde tjäna ”per lyssning” på Spotify

Magnus Uggla har uppmärksammat att han knappt tjänar något på Spotify. Det har fått vår kära informationskanal Aftonbladet att försöka reda ut hur mycket en artist tjänar varje gång någon lyssnar på en låt i Spotify. De introducerar termen ”per lyssning” och spekulerar fritt. Spotify går givetvis inte ut med några siffror (med all förståelse), vilket gör spekulationerna vilda. Skivbolaget Racing Junior hade fått 19 kronor när en av deras låtar hade spelats 55 100 gånger. Det innebär 0,03 öre ”per lyssning” (0,0003 kr). Aftonbladet hänvisar också till ”uppgifter” (jag älskar den journalistiska termen) som säger 1-2 öre ”per lyssning”.

Jag gillar kluriga business cases och tar mig gärna an detta. Frågan lyder: Vad tjänar en artist ”per lyssning” och är en sådan intäkt rimlig i sammanhanget?

Vad Spotify tjänar ”per lyssning”

Vi har ingen aning om vad de tjänar på reklam. Spotify torde tjäna mer på premiumkunder än annonsfinansierade gratiskunder. Jag utgår därför ifrån en premiumkund. Ett premiumkonto kostar 99 kr/månad. Det vill säga 79,20 kr före moms. Antag att en kunden lyssnar 4 timmar per dag och att genomsnittslåten är 4 minuter lång. Det innebär 1800 lyssningar per premiumkund och månad. 79,20 kr delat på 1800 är 0,044 kr ”per lyssning”.

Spotifys teoretiska intäkt är alltså 4,4 öre ”per lyssning” (högt räknat).

Artistens andel av omsättningen

Hur de 4,4 örena ska fördelas är beroende på avtal mellan artist, skivbolag och Spotify. Vi vet inget om de avtalen men det finns liknande avtal som inte är lika hemlighetsfulla. Om vi betraktar Spotify som en återförsäljare av musik, ungefär som en CD-butik, kan vi använda oss av fördelningssiffror från CD-försäljning. Amerikanska siffror anger CD-pris mellan $10 och $20 och att artister tjänar allt ifrån 10 cent till 2 dollar per cd. (utförligare källa 1 och 2). Vi låter artistens andel vara en dollar och butikens intäkt per cd 12 dollar. En dollar delat på 12 är 0,0833 vilket är artistens andel per försäljningen.

Artistens andel borde vara runt 8,3% av omsättningen.

Vad artisten borde tjäna ”per lyssning” på Spotify

Förutsatt att alla kunder är betalande premiumkunder och att fördelningen mellan återförsäljare, skivbolag och artist är samma som vid CD-försäljning. Då ska artisten ha ”per lyssning” 8,3 % av 4,4 öre.

Artisten tjänar med andra ord 0,37 öre ”per lyssning””.

Vad artister fick ”per lyssning” tidigare

Om vi använder oss av samma siffror på CD-skivor. En dollar, dvs 7,43 kronor, per CD delat på 15 låtar per CD är ca 50 öre per låt och CD. Antag att kunden under sitt liv lyssnar 100 gånger på den CD-skivan. 50 öre delat på 100 lyssningar är 0,5 öre ”per lyssning”.

Vid CD-försäljning tjänar artisterna 0,5 öre ”per lyssning”.

Jämförelse Aftonbladets ”uppgifter” och CD-försäljning

Om alla Spotiys kunder var betalande premiumkunder skulle Spotify tjäna ca 4,4 öre ”per lyssning” och artisten 0,37 öre. Jämfört med vad det norska bolaget fick, 0,03 öre, låter det som att norska bolaget blev blåsta. Men uträkningen 0,37 öre bygger på att alla kunder är premiumkunder. Vad Spotify tjänar per gratiskund och månad är osäkert men borde vara betydligt lägre än 79,20 kr. Andelen premiumkunder är det ingen som vet (förutom Spotify) men Freemiumtjänster brukar ha en betalande andel på ca 3%. En mer realistisk bedömning av Spotifys intäkter är att de är betydligt lägre än 4,4 öre ”per lyssning”. Mot bakgrund av det är 0,03 öre ”per lyssning” till skivbolaget inte en blåsning.

Om vi jämför med CD-försäljningens 0,5 öre ”per lyssning” och Spotifys teoretiska 0,37 öre per lyssning låter det först inte som en blåsning. Om vi däremot jämför CD-försäljningen med en mer realistisk Spotify-intäkt (närmare norska 0,03 än teoretiska 0,37), då blir artisten utsatt för en blåsning. Lägg dessutom till att en artist via CD-försäljning kan sälja samma låt till samma kund flera gånger (via samlingsalbum, ”greatest hits”, singlar osv). Dessutom är 100 lyssningar per CD-skiva kanske ett högt snittvärde (mina CD-lyssningserfarenheter är begränsat till 90-talet då jag terroriserade mina föräldrar genom att köra RHCPs One Hot Minute på repeat i 3 månader). Värdet ”0,5 öre ”per lyssning” kan alltså vara högre.

Slutsats

Den norska siffran 0,03 öre ”per lyssning” är enligt räkneexemplet realistiskt. Aftonbladets ”uppgifter” på 1-2 öre ”per lyssning” låter som alldeles för höga.

Vad artisterna tjänar ”per lyssning” på Spotify är inte lika mycket som de tjänade ”per lyssning” vid CD-försäljning. Det beror dock inte på att fördelningen av omsättningen har ändrats. Det beror på att kunden betalar mindre ”per lyssning”. Artisten får fortfarande samma andel av kakan som tidigare.

Vad artisterna kan göra

Det finns en anledning till att skivbolag heter just skivbolag. De producerade och distribuerade skivor. Idag när skivor varken ska produceras eller distribueras går det att ifrågasätta behovet av dessa bolag. Genom att skippa mellanhanden kan artisterna få en större del av kakan av Spotifyintäkterna och därmed en högre intäkt ”per lyssning”.

Kunderna betalar totalt sett mindre ”per lyssning” via Spotify än vid CD-försäljning. Att få större del av kakan räcker inte för att komma upp i samma siffror som tidigare. Här gäller det nog att acceptera att musikkonsumentens konsumtionsmönster har förändrats. Konsumenten lägger mindre pengar på att kunna lyssna på musiken hemma samtidigt som konsumenten lägger mer pengar på konserter och festivaler. Artisterna kan lägga mindre tid på att göra reklam för sina skivor och mer tid på att göra reklam för sin turné. Ibland hör man reklam på Spotify där en artist uppmanar oss att köpa hennes nya skiva eller lyssna på den på Spotify. Vad artisten egentligen borde säga är ”gå på min konsert” eller ”beställ turné-DVDn”. De borde dessutom rikta denna reklam till de som lyssnar på deras låtar (lyssnar jag på Armand Van Helden är jag inte särskilt intresserad av Amy McDonalds senaste skiva). Med sådan reklam skulle det norska bolaget kunna tjäna betydligt mer på de 55 100 lyssningarna av deras låt än 19 kr.

Mer läsning:
Magnus Uggla kallar skivbolagens för ”de nya piraterna”
Kulturhjälten Peter Sunde om hela härvan
Fildelningshataren Petter intervjuas i Aftonbladet om Spotify
Expressen om att artisterna är missnöjda

UPPDATERING 2009-08-16: Jörgen skrev i kommentar att en jämförelse med STIM-avgifter och radio är bättre än med köp av CD-skivor. Googlade och fann en väldigt bra sådan jämförelse radio- och Spotifyersättning till artister gjord av Magnus Hugemark. Av den framgår att Spotify torde vara betydligt mer lönsamt för artisterna än radio.

Om

Tore Friskopp, Civilingenjör, svensk entreprenör bosatt på Malta. Startade mitt första bolag vid 17 års ålder och driver idag contentföretaget Topcontent. Förutom att driva affärer älskar jag att gå till gymmet, spela squash, läsa biografier och simma i medelhavet (som jag har precis utanför fönstret).

6 kommentarer

  1. Jag tycker inte det är riktigt relevant att jämföra med CD-försäljning over huvud taget. Det borde vara betydligt rimligare att försöka få till en jämförelse med ersättningen per lyssning vid radiouppspelning.

    Dvs. (STIM-avgiften för radiouppspelning) / (antalet lyssnare)

    Det vore en mera jämförbar siffra, eftersom man inte får behålla någon kopia i någotdera av fallen.

  2. Jörgen, det har du rätt i. Spotify är lite som radio fast man får välja vad man vill lyssna på. Jag googlade och hittade en väldigt bra sådan jämförelse: http://www.magnushugemark.com/2009/08/uggla-vs-spotify-reality-check.html

    Efter att ha läst kommentarerna på den bloggen är min jämförelse med CD-skivan (om än inte lika exakt som hans stim-jämförelse) inte helt onödig. Kommentarerna där tycker det är skillnad på Spotify och Radio eftersom man på Spotify själv får välja vad man ska lyssna på (och därmed får en större nytta av tjänsten). Min jämförelse med cd-skivan kanske bidrar något till resonemanget. Ett räkneexempel på att cd-skivan var mer lönsam för artisten än spotify.

  3. Hmmm…du blandar ihop skivbolagens roll. Spotify betalar ut 0,03 öre till sin förhandlingpartner gentemot Spotify (ett skivbolag). Men denna förhandlingpartner har i sin tur avtal med moderbolaget (ett skivbolag) som i sin tur har avtal med artist och låtskrivare.
    När artisten Uggla spelar in låtskrivaren Ugglas låtar har artisten ett avtal med skivbolaget, låtskrivarens avtal är STIMrelaterat dvs utan förhandlingsmöjlighet. Artistens avtal är däremot alltid föremål för förhandling.
    I fallet Spotify finns tyvärr ingen normering – varken för artist eller låtskrivare. I de avtal som finns mellan moder- och dotterföretag regleras hur stor del av dotterföretagets vinst som ska komma in i moderföretaget – och därmed komma artisten till godo. Och tyvärr – artister och låtskrivare har väl inte gjort de riktigt grova pengarna så att säga…

    Om vi vänder på räkneexemplet – tänker oss att artisten för 100 ”lyssningar” av en låt får lika mycket som på CD – 50 öre – eller högsta teoretiska beloppet 44 kronor – ja då kan man bara konstatera att detta inte är fallet. Spotifyartisten får inte mätbara pengar vid 100 lyssningar, inte ens vid 10 000.

    Affärsidé – se p2p eller Spotify som en alternativ distributionsform till CD. Skriv ramavtal med STIM som företräder låtskrivare och SAMI som företräder artister. Se till att fixa några starka finansiärer. Skriv därefter reklamavtal med skivbolagen – låt skivbolagen ha reklam på nedladdningssidorna. Uppmana därefter samtliga pirater att gå med i nätverket för en rimlig kostnad. Betala artisterna efter nedladdning på statistisk basis- nätverkets netto delat med antalet nedladdningar. Jag tror att du ligger ganska riktigt i dina beräkningar – alltså några ören per nedladdning och låt. Detta kan tyckas lågt för artisten, men jag antar att nedladdningsfrekvensen blir mycket större än köpfrekvensen. Tankar man tio-femton gånger så mycket som man köper skivor (ganska typisk albumförsäljning i Sverige i dag, ca 5-10 000 album, skulle alltså bli 50-150 000 nedladdningar) – ja då är p2p i slutändan lika lönsamt för artisten.
    När nätverket börjar generera pengar – då kan man se till distibutörerna – fildelarna. De skulle alltså kunna ta över skivbolagens roll (host, hmmm) och alltså kunna själva få lön för mödan.
    De traditionella skivbolagen blir loosers – eller? Kan de utnyttja sin reklamrättighet borde de också kunna kränga annorlunda tjänster. Här kan de idérika leva gott…

    Tyvärr finns ett problem. De riktigt rabiata piraterna – skulle aldrig, aldrig,aldrig kunna tänka sig att medverka till en legal kommersiell tjänst oavsett kostnad (en välutrustad pirat med många TB i kistan skulle naturligtvis kunna göra sig en slant).

  4. Tore: Bra analyserande artikel!

    Martin: Du har en enorm brist i ditt resonemang, om filen som laddas ned inte är skyddad på ngt sätt (DRM som alla hatar) så kommer inget skivbolag att gå med på en sådan deal, för då finns det ingen kontroll hur filen sprids utan för ditt nätverk. En annan brist, vad ger det för mervärde för konsumenten? varför kan han/hon inte bara fortsätta att tanka ner sina album på TPB? Spotify ger mervärde genom att musiken är tillgänglig direkt (behöver ladda ner, ev. packa upp, och föra in i din mp3-spelare, innan du kan lyssna på musiken). Ger också mervärde genom delade spellistor m.m.

  5. Jag älskar uträkningar av det här slaget. Och som vanligt finns det massor med parametrar att betänka. Jag kommer direkt att tänka på en som absolut gäller i mitt fall. Förut lyssnade jag på musik lagrad på CD och då gick de artister och de låtar jag hade tillgång till runt, runt, runt… Nu är mina spellistor mycket mer varierade, så artister som jag inte hade köpt på CD får en liten ersättning från mig. En liten! Dessutom lyssnar jag tveklöst på mer musik nu än tidigare, vilket också kanske skall vägas in. ”Behovet” av illegal nedladdning är i stort sett bortblåst och genom att jag hittar intressanta artister går jag faktiskt på fler konsterter nu. Marc Cohn uttryckte sig så att förr gjorde man konsterter för att föra PR för sina skivor, nu gör man skivor eller ger ut musik på andra sätt för att göra PR för sina konserter. Och det kanske är så det skall vara?!

    Intressant uträkning dock!

Leave a Comment.