I mitt företag var jag under långa stunder ensam med företagets problem och framgångar. Visserligen hade jag goda rådgivare men mestadels var jag ensam. Ibland är det en fördel, man bestämmer helt diktatoriskt över allt. Är man driftig entreprenör och brinner för sitt företag kan man klara av den höga arbetsbelastning som uppstår när man är själv. Jag märkte dock att ensamhet konstigt nog var en nackdel när jag hade framgångar.
Med jämna mellanrum totalhavererade vår tryckeriutrustning med extra reparationsarbete till följd (se mitt tidigare inlägg om bleeding edge). En gång hade vi ett särskilt stort problem med den vita färgen på en av våra skrivare. Felet hade kostat oss enormt mycket tid och pengar och inte ens maskintillverkaren kunde förstå vad som var fel. Efter 3 veckors hårt slit hade jag lyckats lokalisera felet och fått skrivaren att skriva bättre än den någonsin gjort tidigare. Klockan var 18:30, solen sken och det var lördag eftermiddag. Livet var underbart och en timme senare satt jag på förfesten med en kall öl i handen (inhandlad dagen innan ”utifall att” jag skulle lyckas fixa felet). Det gick dock inte att dela glädjen med mina kamrater. Dom var inte intresserade av leveranstider eller bläckstrålemaskiner. Att ingen förstod eller gratulerade min framgång tog udden av glädjen. Ölen smakade inte lika gott längre. I mina ögon hade jag precis gjort en enorm bedrift och lyckats upptäcka något angående en maskin som inte ens tillverkarens utvecklingsavdelning kände till. Jag hade besegrat en DTG-drake och krönts till kung i de förtvivlade tryckarnas land. Tyvärr bodde alla mina vänner fortfarande i Sverige och i deras ögon hade jag bara haft ytterligare en dag på kontoret.
Det jag lärde mig av detta var att delad glädje faktiskt är dubbel glädje om inte ännu mer. Eftersom glädje är den absolut bästa drivkraften när man driver företag ska man se till att ha någon som man kan dela glädjen med. Det är jobbigt att driva företag ensam. Nästa företag ska jag därför driva tillsammans med någon annan.
Håller med dig, tror inte man kan överskatta effekterna av att vara minst två i ett företag. Sedan vi fick in vår första anställa person har energin på kontoret ökat mångdubbelt. Man driver varandra framåt, i med och motgång.
Jag håller med dig Tore, och inte egentligen 😉
Mitt förra företag släppte jag in flera delägare i, och det var nog mitt största misstag. Visst drev vi oss framåt och det gick riktigt bra men jag är nog mer diktator än politiker och att inte kunna fatta snabba beslut på egen hand gjorde att allt blev pest. Alldeles för långsamt för min smak.
Nu jobbar jag bara med anställda, projektanställda och egna företagare som säljer sin tid till oss. Jag styr skeppet men är ändå inte rädd för att få smuts under naglarna 🙂
Jag känner igen mig i din beskrivning av att ingen förstår hur duktig man är när man löser problem som INGEN löst tidigare. Inte ens de närmast sörjande förstår att man är ett geni *asg* Fråga min fru vetja!
Mvh Peter, uniprint.se
Håller både med Peter och Tore.
Det finns inget bättre än att kunna dela både framgång och motgångar med. Det hjälper en att driva sig framåt.
Men det gäller att man väljer rätt partner när man väljer att driva företag med flera. I mitt fall var 1 av de 2 företagspartners som jag hade väldigt bra. Vi jobbade fantastiskt bra tillsammans när den tredje inte var i närheten, men så fort han var det så förstördes stämningen totalt (ungefär som den anställde du hade Tore 🙂 ).
Det jag vill ha sagt att det gäller att känna sig själv och sin ev. kompanjon väldigt bra, och att inte vara rädd att göra sig av med den partner som du/ni inte fungerar ihop med.
Tackar för dessa fantastiska råd. Har upplevt många av dessa själv i min entreprenörsskap och vissa har bara gett mig fantastiska råd inför nästa företag som jag ska starta.
(många av dina inlägg har även gett mig ett förlängt liv tack vare att man skrattar så mycket)
Fortsätt i samma stil
Tack för feedbacken! Det är skitkul att få ta del av era erfarenheter också. Att de stämmer överens med mina är himla kul.
Peter och Marius: När jag startade Polyshop gjorde jag det tillsammans med några andra, tyvärr skar sig vårt sammarbete totalt och vi gick skiljda vägar. Så jag känner igen mig i det ni skriver. Jag kommer skriva om det senare (inlägget kommer heta något i stil med ”prata egenom saker noga innan ni blir partners”).
Johan, det du skriver har jag också varit med om. Mot slutet hade jag en anställd som tog väldigt stort ansvar. Kommer skriva om det också senare (kommer handla om något i stil med ”rätt folk är värdefullt”)
Håller med dig att det stundsvis är tungt. Då man åstakommit ngt stort vill man dela framgången med ngn. Vänner och bekanta med ”vanliga jobb” ser det som sagt som en vanlig arbetsdag – trots att jag själv befinner mig i ett lyckorus då jag bundit upp en storkund:) Eftersom man utvecklar sitt företag för att det är så himla kul – prioriterar jag (tyvärr) ofta bort sällskapslivet… Vilket säkerligen kommer ge resultat senare….
Dock finns det en massa nackdelar med partnerskap – kan väl jämföra det med vilket partnerskap som helst *asg*. En liten story från verkligheten: Jag var utomlands under en period. Min annars så trevliga partner hade, utan min vetskap, stoooora privata ekonomiska bekymmer. När jag under resans gång drivit in pengar så vi kunde betala fakturor, tömde istället kompanjonen företaget på pengar och skrev ut sig. Själv stod jag med skägget i brevlådan och med skulder över öronen. Som tur var hade jag god kontakt med skattemyndigheten, och de hade överseende med händelsen, utan att jag fick överdrivna bekymmer.
Det var inte den ekonomiska sitsen som gjorde mig mest sorgsen – utan att en god vän, som delat allt i 2 års tid, kunde svika mig på det sättet pga pengar…
Tack för en underbart rolig och intressant sajt!!!!
Jag känner absolut igen din tidigare situation Tore. Vid två tillfällen tidigare har jag dock tagit in delägare i mina bolag och det har slutat i kaos på grund av att det var en dålig matchning mellan oss. Vi gtick inte ihop som affärspartners. På grund av detta har jag blivit rädd för partnerskap men i år bestämde jag mig återigen för att ta in en partner och denna gång tror jag att det kommer att bli det smartaste jag gjort i min karriär.
Så för att summera, välj noga vem du tar in som delägare.
Ser att detta var ett ämne som många har erfarenheter och åsikter kring. Mycket intressant att ta del av erfarenheterna.
Anna: det där vill man verkligen inte råka ut för.
Ser fram emot era kommentarer på inlägget om hur det skar sig mellan mig och de andra delägarna.
Nu är jag på inlägg sju… helt slukad av dina historier. Det här är något av det mest intressant jag någonsin läst!
Tack Joakim!
Keep on reading 🙂