I vårt packningssystem var det lätt att trycka på fel knapp och skriva ut ett kvitto istället för en faktura. Kvittoknappen var avsett för kortkunder och fakturaknappen för fakturakunder. Vårt lilla program skiljde dock inte automatiskt på olika kundtyper. Istället var packningspersonalen tvungen att läsa en text i en liten ruta för att avgöra vilken knapp dom skulle trycka på. Ibland när det gick fort blev det fel. Ett fel som resulterade i att kunden inte fick faktura och vi inte betalt. En typisk felkälla som går att programmera bort.

Ett annat exempel på felkälla var våra trycklistor som visade vad som skulle tryckas under dagen. I början hade vi en och samma lista för allt som skulle tryckas. Detta trots att svarta och vita kläder av produktionstekniska skäl aldrig trycktes samtidigt.  Allt på en enda lista gjorde att det var lätt hänt att den som hämtade tröjorna på lagret råkade ta en ”t-shirt dam vit xxl” istället för en ”t-shirt dam svart xxl” (notera skillnad i färg). Vilkett ledde till fel och stopp i produktionen. För att råda bot på det gjorde vi två olika listor. En för svarta plagg och en för vita. Efter det slapp vi det problemet (och en bunt andra).

Det finns hundratals fler exempel på småsaker vi gjorde för att ta bort felkällor. Det jag förstod efter ett tag var att skapandet av ett produktionssystem är ett ständigt arbete som aldrig tar slut. När en anställd gör fel ska du fråga dig ifall du kan ändra någon rutin eller fixa ett hjälpmedel så att felet inte uppstår igen. Sakta men säkert kommer felen att bli färre, kostnaderna sjunka och effektiviteten öka. Så var det för oss.

Tyvärr hann vi aldrig fixa kvittoknappen i packningsprogrammet. Den stafettpinnen skickar jag vidare till Uniprint som köpte konkursboet. Lycka till Peter!

Dagens läsartävling går ut på att ange vilken felkälla som orsakade felet på bilden. Ledtråd är att felkällan inte finns kvar i dagens luftskepp.

Läs vidare: Sommaren är amatörernas årstid ->