När samarbetet mellan mig och mina kompanjoner bröt ihop lärde jag mig att man måste prata igenom saker noga innan man sätter igång. Långt senare, efter att mitt företag hade gått i konkurs, lärde jag mig en sak till av händelsen.

Mitt företag var dött och jag hade förlorat hundratusentals kronor. Mina tidigare samarbetspartners gick det dock väldigt bra för. När vårt samarbete tog slut satte de igång med nya idéer. En av idéerna träffade rätt och de har nu kunder, kassaflöde och riskkapital. De har även fina lokaler, flera anställda och en företagskultur som gör att alla i Linköping vill jobba hos dem.

När vårt samarbete tog slut förlorade de chansen att få betalt för allt arbete de lagt ner, vilket var många timmar. De fick dock möjlighet att jobba med bättre idéer vilket visat sig vara bra i långa loppet. Mitt företag försvann medan deras nya frodas.

Det jag lärde mig var att man måste våga släppa dåliga affärsidéer. Det kan kännas surt om man lagt ner tid och pengar på något. Att försöka rädda något som redan är förlorat blir dock dyrare och surare i längden.

Denna erfarenhet gör att jag inte gråter blod över att mitt företag gick omkull. Jag har visserligen förlorat ett företag och hundratusentals kronor men jag slipper kämpa för att få liv i ett företag som blöder. Jag slipper slåss för en affär som inte fungerar och kan istället lägga tid på att bli rik på annat.

Och rik tänker jag bli.