Jag har ökat barnfattigdomen på Malta

Rädda Barnen i Sverige har publicerat två rapporter om barnfattigdom. De hävdar att barnfattigdomen i Sverige har ökat på sistone. Ökningen är inte i kronor och ören, rapporterna fastslår att det har skett inkomstökningar i samtliga inkomstskikt de senaste tio åren. Ökningen av fattigdom handlar istället om relativ inkomst.

Rädda barnen definierar en fattig som en person som har lägre inkomst än 60% av genomsnittsinkomsten. Dvs: om genomsnittsinkomsten är 27 900 kr är du fattig om du tjänar mindre än 16 740 kr/mån (2009 års siffror enligt SCB).

När jag läser Rädda Barnens definition av fattigdom inser jag hur mycket smärta jag åsamkat landet som jag precis flyttat till. Genom att flytta mig själv och min verksamhet till Malta har jag ökat landets barnfattigdom.

Rädda Barnen avslöjar:
Ökad levnadsstandard leder endast till olycka. En bildserie från Malta i fyra delar.

Jag och mina svenska kolleger här nere tjänar betydligt mer än medelmaltesen. Lönenivån här nere är ungefär hälften av i Sverige och det är dessutom vanligt att bara mannen i familjen arbetar. En barnfamilj här nere tjänar alltså betydligt mindre än vad jag och mina kolleger gör. Vi har ökat landets genomsnittslön samt inkomstklyftan och därmed ökat barnfattigdomen.

Rädda Barnen avslöjar:
Nationaldrycken Kinnie smaker inte lika gott när du vet att du alltid kommer ha råd med den.

Det finns ca 400 igaming-bolag på Malta, de flesta med uteslutande utländsk personal. Nästan alla utlänningar här har högre inkomst än genomsnittsmaltesen och de flesta är unga människor utan barn. Det är alltså inte bara jag som orsakat en ökning av barnfattigdomen på Malta, det är hela igaming-branschen och de välbetalda utländska arbetarna.

Rädda Barnen avslöjar:
Maskerad är inte lika speciellt när du vet att mamma har råd med fler ballonger.

Genom att flytta till Malta har jag ökat landets BNP och skatteintäkter. Nästan alla mina inkomster kommer från andra länder vilket innebär att jag också förbättrat landets handelsbalans. Jag köper hemtjänster av malteser, mat av malteser, hyr lägenhet och kontor av malteser. Nästan alla pengar jag använder till konsumtion hamnar i maltesers fickor.

Rädda Barnen avslöjar:
Skolutflykter är inte lika roliga när skolan har råd att skicka med lärare.

Jag brukade må bra över att jag bidrog till Maltas ekonomi. Pengarna jag drog in och spenderade här trodde jag förbättrade landet. Jag trodde tidigare att jag var en ren vinstaffär för Malta då jag drar in pengar utan att belasta välfärdssystemet. Nu inser jag hur fel jag haft. Att jag drar in pengar till Malta och ökar den totala levnadsstandarden för alla är ju en del av problemet. Min blotta närvaro har ju ökat barnfattigdomen på Malta.

Rädda Barnen avslöjar:
Nya matchtröjor till barnen kommer bara göra de andra lagen avundsjuka.

Det spelar inte någon roll om föräldrarna har mer pengar än tidigare. Det spelar ingen roll om föräldrarna kan köpa bättre mat, ge fler leksaker eller köpa finare kläder åt sina barn. Det enda som spelar någon roll är hur mycket pengar föräldrarna har i jämförelse med andra i samhället. Att jag tjänar pengar och bidrar till Maltas ekonomi har alltså ökat landets barnfattigdom.

Eller så finns det ett annat sätt att se på saken. Kanske är det så att malteser mår bra av att få mer pengar i sina fickor. Kanske mår malteser bra av ökad BNP, högre skatteintäkter och förbättrad handelsbalans. Kanske mår malteser bra av att få mer pengar.

Kanske är relativ inkomst som fattigdomsbegrepp trams. Kanske är Rädda Barnens rapport om ökad barnfattigdom i Sverige samma sak: Trams.

Mer läsning: Johnny Munkhammar skriver vettigt om Rädda Barnens förvirrande begrepp.

Om

Tore Friskopp, Civilingenjör, svensk entreprenör bosatt på Malta i Sverige. Startade mitt första bolag vid 17 års ålder och driver idag contentföretaget Topcontent. Förutom att driva affärer älskar jag att gå till gymmet, spela squash, läsa biografier, dansa bachata och simma i medelhavet på GIHs badhus.

8 kommentarer

Leave a Comment.