Kommentarer till Hur mycket en artist borde tjäna ”per lyssning” på Spotify

Av: Pejjas

Pejjas — Sat, 05 Dec 2009 11:42:29 +0000

Jag älskar uträkningar av det här slaget. Och som vanligt finns det massor med parametrar att betänka. Jag kommer direkt att tänka på en som absolut gäller i mitt fall. Förut lyssnade jag på musik lagrad på CD och då gick de artister och de låtar jag hade tillgång till runt, runt, runt… Nu är mina spellistor mycket mer varierade, så artister som jag inte hade köpt på CD får en liten ersättning från mig. En liten! Dessutom lyssnar jag tveklöst på mer musik nu än tidigare, vilket också kanske skall vägas in. ”Behovet” av illegal nedladdning är i stort sett bortblåst och genom att jag hittar intressanta artister går jag faktiskt på fler konsterter nu. Marc Cohn uttryckte sig så att förr gjorde man konsterter för att föra PR för sina skivor, nu gör man skivor eller ger ut musik på andra sätt för att göra PR för sina konserter. Och det kanske är så det skall vara?!

Intressant uträkning dock!

Av: Carl Hörberg

Carl Hörberg — Mon, 17 Aug 2009 16:34:10 +0000

Tore: Bra analyserande artikel!

Martin: Du har en enorm brist i ditt resonemang, om filen som laddas ned inte är skyddad på ngt sätt (DRM som alla hatar) så kommer inget skivbolag att gå med på en sådan deal, för då finns det ingen kontroll hur filen sprids utan för ditt nätverk. En annan brist, vad ger det för mervärde för konsumenten? varför kan han/hon inte bara fortsätta att tanka ner sina album på TPB? Spotify ger mervärde genom att musiken är tillgänglig direkt (behöver ladda ner, ev. packa upp, och föra in i din mp3-spelare, innan du kan lyssna på musiken). Ger också mervärde genom delade spellistor m.m.

Av: Beta Alfa » Blog Archive » Noterat 2009-08-16

Beta Alfa » Blog Archive » Noterat 2009-08-16 — Sun, 16 Aug 2009 04:02:08 +0000

[...] Hur mycket en artist borde tjäna “per lyssning” på Spotify- Hittade ytterligare en räkneövning via Jonny Stationsvakt. Om en köpt CD lyssnas på mer än en gång faller ersättningen per lyssning, vilket är en tänkvärd parameter till Petter Ugglas kalkyl. [...]

Av: Martin Aston

Martin Aston — Sun, 16 Aug 2009 01:34:13 +0000

Hmmm…du blandar ihop skivbolagens roll. Spotify betalar ut 0,03 öre till sin förhandlingpartner gentemot Spotify (ett skivbolag). Men denna förhandlingpartner har i sin tur avtal med moderbolaget (ett skivbolag) som i sin tur har avtal med artist och låtskrivare.
När artisten Uggla spelar in låtskrivaren Ugglas låtar har artisten ett avtal med skivbolaget, låtskrivarens avtal är STIMrelaterat dvs utan förhandlingsmöjlighet. Artistens avtal är däremot alltid föremål för förhandling.
I fallet Spotify finns tyvärr ingen normering – varken för artist eller låtskrivare. I de avtal som finns mellan moder- och dotterföretag regleras hur stor del av dotterföretagets vinst som ska komma in i moderföretaget – och därmed komma artisten till godo. Och tyvärr – artister och låtskrivare har väl inte gjort de riktigt grova pengarna så att säga…

Om vi vänder på räkneexemplet – tänker oss att artisten för 100 ”lyssningar” av en låt får lika mycket som på CD – 50 öre – eller högsta teoretiska beloppet 44 kronor – ja då kan man bara konstatera att detta inte är fallet. Spotifyartisten får inte mätbara pengar vid 100 lyssningar, inte ens vid 10 000.

Affärsidé – se p2p eller Spotify som en alternativ distributionsform till CD. Skriv ramavtal med STIM som företräder låtskrivare och SAMI som företräder artister. Se till att fixa några starka finansiärer. Skriv därefter reklamavtal med skivbolagen – låt skivbolagen ha reklam på nedladdningssidorna. Uppmana därefter samtliga pirater att gå med i nätverket för en rimlig kostnad. Betala artisterna efter nedladdning på statistisk basis- nätverkets netto delat med antalet nedladdningar. Jag tror att du ligger ganska riktigt i dina beräkningar – alltså några ören per nedladdning och låt. Detta kan tyckas lågt för artisten, men jag antar att nedladdningsfrekvensen blir mycket större än köpfrekvensen. Tankar man tio-femton gånger så mycket som man köper skivor (ganska typisk albumförsäljning i Sverige i dag, ca 5-10 000 album, skulle alltså bli 50-150 000 nedladdningar) – ja då är p2p i slutändan lika lönsamt för artisten.
När nätverket börjar generera pengar – då kan man se till distibutörerna – fildelarna. De skulle alltså kunna ta över skivbolagens roll (host, hmmm) och alltså kunna själva få lön för mödan.
De traditionella skivbolagen blir loosers – eller? Kan de utnyttja sin reklamrättighet borde de också kunna kränga annorlunda tjänster. Här kan de idérika leva gott…

Tyvärr finns ett problem. De riktigt rabiata piraterna – skulle aldrig, aldrig,aldrig kunna tänka sig att medverka till en legal kommersiell tjänst oavsett kostnad (en välutrustad pirat med många TB i kistan skulle naturligtvis kunna göra sig en slant).

Av: Tore Friskopp

Tore Friskopp — Sat, 15 Aug 2009 23:49:23 +0000

Jörgen, det har du rätt i. Spotify är lite som radio fast man får välja vad man vill lyssna på. Jag googlade och hittade en väldigt bra sådan jämförelse: http://www.magnushugemark.com/2009/08/uggla-vs-spotify-reality-check.html

Efter att ha läst kommentarerna på den bloggen är min jämförelse med CD-skivan (om än inte lika exakt som hans stim-jämförelse) inte helt onödig. Kommentarerna där tycker det är skillnad på Spotify och Radio eftersom man på Spotify själv får välja vad man ska lyssna på (och därmed får en större nytta av tjänsten). Min jämförelse med cd-skivan kanske bidrar något till resonemanget. Ett räkneexempel på att cd-skivan var mer lönsam för artisten än spotify.

Av: JörgenL

JörgenL — Sat, 15 Aug 2009 23:19:42 +0000

Jag tycker inte det är riktigt relevant att jämföra med CD-försäljning over huvud taget. Det borde vara betydligt rimligare att försöka få till en jämförelse med ersättningen per lyssning vid radiouppspelning.

Dvs. (STIM-avgiften för radiouppspelning) / (antalet lyssnare)

Det vore en mera jämförbar siffra, eftersom man inte får behålla någon kopia i någotdera av fallen.