Tores sagor från verkligheten » Myndigheter

Bevaka dina fordringar i en konkurs

Tore Friskopp — Thu, 14 Jan 2010 03:00:57 +0000

Jag fortsatte att lära mig av Polyshop AB långt efter jag slutat jobba med företaget. Ett år efter att jag lämnade in konkursansökan var konkursen avslutad. Till min stora förvåning hade konkursen avslutats med ett överskott, något som är väldigt ovanligt. När samtliga skulder hade betalats fanns det alltså pengar kvar. Det berodde till stor del på att konkusboets fordringsägare (de företag och personer som Polyshop var skyldiga pengar) missat att aktivt bevaka sina fordringar.

Jag förstår fortfarande inte allt det juridiska bakom men tydligen måste man som fordringsägare vara aktiv i processen. Man ska fylla i en blankett och skicka in en kopior på skuldhandlingar (dvs förfallna fakturor, avtal, skuldbrev osv).

I fallet Polyshop var det många små fordringsägare, varje butiksinnehavare som hade tjänat 450 kr eller mer hade rätt att få pengar från konkursboet. Som privatperson kan det ju vara svårt att veta hur en konkursprocess går till. Kanske därför många missade att fylla i blanketten. De är dock i gott sällskap. Flera företag missade också att bevaka sina fordringar.

Det jag lärde mig av detta är att det som fordringsägare går att få ut pengar även efter att ett företag har gått i konkurs. Bevaka dina fordringar, fyll i blanketterna och skicka in kopior på skuldunderlaget (se till att spara allt). Ring konkursförvaltaren eller handläggaren på tingsrätten och fråga vad du som fordringsägare måste göra. Även om företaget har stora skulder och det ser mörkt ut kan du få pengar. Konkursförvaltaren kanske gör ett bra jobb med att sälja delarna av bolaget eller så missar andra fordringsägare att bevaka sina skulder.

Ge aldrig upp. Att fylla i en blankett, ta en kopia och lägga det på brevlådan tar max en timme och kan generera sköna tusenlappar ett år senare.

Skatteverket har humor

Tore Friskopp — Thu, 30 Jul 2009 09:16:44 +0000

Jag har precis skaffat F-skattesedel igen så nu kan jag officiellt kalla mig företagare igen. En formulering på själva F-skattesedeln fick mig att skratta högt.

Jag undrar om det någonsin skett i världshistorien

Den som inte inser humorn har aldrig letat upp och tolkat rätt skattetabell, betalt källskatt, extra sociala avgifter, skrivit lönespec och skickat kontrolluppgifter ett halvår senare. Något man knappast gör frivilligt om man slipper.

Så här går det om du lurar dina kunder

Tore Friskopp — Thu, 23 Apr 2009 07:00:08 +0000

Företaget Usscreen som tillverkade monstermaskinen Fast T-jet har nu fått problem. Lokalen är låst och ingen svarar i telefon. Amerikansk konkurslagstiftning är inte som vår svenska. Betalar man inte räkningarna till fastighetsägaren har han rätt att beslagta allt som finns i fastigheten. I Sverige ska advokater utreda vem som har rätt till vad (vilket gör att advokaten ofta har rätt till det mesta). Tydligen kunde inte Usscreen betala sina räkningar vilket inte är så konstigt. Skapar man fler problem åt sina kunder än man löser tjänar man inte några pengar. Nu står ett 30-tal jättedyra fast-t-jets uppslängda utomhus och ruttnar. Bilden är tagen av en användare på t-shirtforums.

Påståendet att du inte kan lura dina kunder och överleva gäller inte om du driver ett IT-konsultbolag och har statliga verk som kunder. Då kan du leva gott på att skapa problem, tack vare oss skattebetalare får kunden nämlingen aldrig slut på pengar. Det fungerade bra för Accenture.

Mer läsning: Mitt inlägg om hur Usscreen lurade sina kunder samt inlägget om problemen som maskinen skapade. DI om försäkringskassans slutnota på 10 Miljarder och Claes Krantz sammanfattar Accenture-baletten.

Lämna in skattedeklarationerna i tid

Tore Friskopp — Tue, 19 Aug 2008 23:00:33 +0000

Något av det tråkigaste man kan göra som egen företagare är att fylla i skattedeklarationer. Att varje månad tvingas sitta och räkna ut hur mycket ickeproduktiv betalning staten ska ha är nästan tortyr. Att summorna man betalar in varje månad vida överstiger produktiva fakturor gör saken ännu tråkigare. Precis som många andra människor har jag ibland en tendens att skjuta upp tråkiga saker till sista sekund. Två månader i rad sköt jag upp deklararerandet så länge att jag inte hann lämna in den i tid vilket resulterade i straffavgifter. Jag insåg att förlusten av dessa 1000 surt förvärvade kronor berodde på rent slarv (korkat korkat) och bestämde mig för att göra något åt mitt dåliga beteende. I syfte att motivera mig själv och förbättra min disciplin räknade jag ut hur mycket jag skulle betala ifall jag lämnade in alla deklarationen för sent. Snabb huvudräkning gav svaret 6000 kronor per år. En väldigt motiverande summa. För att aldrig göra om misstaget igen skrev jag ”LÄMNA IN SKATTEDEKLARATION!” med stora röda bokstäver den 10e varje månad i min almanacka (skattedeklarationen ska vara inne den 12e). Sedan följde jag min order till mig själv. Varje månad.

Ett litet extra tips: Det fina med skattedeklarationer är att man kan rätta dem i efterhand. Det viktiga är alltså inte att det står rätt saker på den första deklarationen du lämnar in. Om du inte hinner räkna ut hur mycket momspengar du ska betala så chansa på en rimlig summa, lämna in deklarationen i tid och räkna sedan ut rätt summa i lugn och ro nästa dag. Tänk bara på att inte skjuta upp den uträkningen också utan gör den direkt dagen efter. Ifall skatteverket vid en kontroll kommer fram till att du fyllt i fel summa är straffavgifterna nämligen betydligt jobbigare än 500 kronor.

Läs vidare: Du vågar göra djärvare beslut när du är stressad och pressad ->

Första inlägget och hur jag valde bransch

Tore Friskopp — Sat, 26 Apr 2008 07:43:11 +0000

För lite mer än 3 år sedan tog jag sabbatsår från mina studier och startade företaget Polyshop AB. Tre år senare lämnade jag in en konkursansökan för samma företag. Att starta och driva Polyshop var en väldigt lärorik resa. För att försöka komma ihåg allt jag varit med om och lärt mig har jag beslutat att skriva ner det. Eftersom jag tycker det är roligare att skriva till en publik har jag tänkt dela mig av erfarenheterna i en blogg.
Första erfarenheten handlar om hur jag valde bransch.

När jag startade företaget var jag väldigt nogrann med att inte göra fel. Om man gjorde fel kunde ju allt gå åt skogen. Jag läste allt jag kunde komma över och försökte ta reda på vad saker och ting betydde. Skatteverkets och bolagsverkets blanketter lämnar dock en hel del att önska när det gällar användarvänlighet. På någon blankett måste jag ha missat att fylla i branschkod för när jag satt och lunchade med en vän blev jag uppringd av en dam från ett statligt verk. Hon ville veta vilken branschkod som skulle fyllas i. Samtalet lät ungefär så här:
– Du har inte fyllt i branschkod
- Oj, förlåt, det var verkligen inte meningen, jag måste ha missat det
- Mm, det var verkligen slarvigt. Vilken branschkod ska jag ange på ditt företag?
- Oj, öh, jag vet faktiskt inte
- Vet du inte branschkoden? Men du måste ju ange branschkod!
- Ok ok, men vi kanske kan lösa det ändå. Vi tillhandahåller webbutiker och tjänar pengar på postorderförsäljning, vilken branschkod är det?
- Det vet väl inte jag? Jag kan ju inte hålla reda på vilka branschkoder det finns!

Som om jag, som inte jobbade på BranschKodUppKollarAvdelningen, skulle veta det. Till slut hittade hon en lista med branschkoder och vi kom fram till att det skulle bli ”IT”, ”Tryckeri” och ”Postorder”. Jag var nu lite gladare för det verkade som att jag ändå skulle få tillåtelse att starta ett företag och att jag skulle få återgå till lunchen som började bli kall. Men tydligen var det inte slut där.
– Hur är fördelningen mellan branscherna?
- Oj, det vet jag inte, fördelningen av vad? Omsättning eller mängd arbete?
- Vad menar du med det?
- Vi jobbar ju nästan uteslutande med IT-jobb men samtliga intäkter kom ju från postorderverksamheten. Är det fördelningen i omsättning eller arbetstid som menas?
- Det vet jag faktiskt inte, jag visste inte att det var någon skillnad.

Min lunch var nu definitivt kall och jag började undra hur viktig branschkoden var när de inte ens visste vad dom frågade efter. Jag frågade därför henne vad syftet med branschkoder var, varför skulle man ange branschkod?
– Branschkod måste anges så att Statistiska CentralByrån kan föra korrekt statistik.
- Ok, vad händer om man fyllt i fel?
- Det tror jag inte att någon bryr sig om.
- Ok, då kan du sätta 98% på valfri och 1% på de två andra. Vilka spelar ingen roll.

Jag vet än idag inte vilken bransch vi till 98% tillhörde. Men det spelade ingen roll. Blev aldrig åtalad för statistikförfalskning.

Det jag lärde mig av denna händelse var att man inte behöver fylla i alla blanketter och förfrågningar från statliga myndigheter. Fyll bara i det som du annars blir straffad för. Något man inte behöver fylla i är de årliga blanketterna från SCB. Varje år kom det ett tjockt brev från SCB med saker man skulle fylla i, några månader senare kom en påminnelse. Jag fyllde aldrig i något från SCB och åkte aldrig på några straffavgifter. Jag hade viktigare saker att göra än att utföra gratisarbete åt staten.

Bonusläsning: Branschkoder används för att göra såna här broschyrer. Klicka på länken för att höja din livskvalitet.