Två minuter efter att du postat din detaljrika och kärleksfullt noggrant utformade tekniska spec har du 15  ”I have read the instructions and can start immediately”-meddelanden i din brevlåda. Två dagar senare har du 50 ansökningar från frilansare som alla hävdar att de kan utföra arbetet med bravur. Det kan då vara svårt att veta vilka som är bra och vilka som är skräp.

Har dock kommit på ett knep.

När jag sökte designer till omslaget till min bok bifogade jag en skiss:

Längst ned i uppdragsbeskrivningen skrev jag:
All bids that does not contain the text above the girl in the picture will be ignored. This is a test to remove all the freelancing spambidders.

Av 20 bud var det bara 2 som hade med texten. Efter en snabb koll på de två frilansarnas portfolion (kolla alltid deras portfolio om det handlar om designtjänster) fick den ena jobbet. Han gjorde sedan ett kanonjobb.

Resultatet kan du se på bokens sida.

Vad har ni för knep för att sålla fram de bra frilansarna?

Ett stort problem med outsourcing idag är att det är väldigt svårt att hitta bra folk. Det finns visserligen gott om folk, frilansarsajterna är proppfulla med lycksökare som hoppas kunna tjäna extra pengar. Det svåra består i att vaska fram de få enstaka guldklimparna ur den enorma gyttjepölen av värdelöshet. De flesta av sajternas lycksökare bör du nämligen sky som pesten om du inte har en brinnande lust att slänga tid och pengar ner i ett stort hål av ångest.

Problemet med de flesta av lycksökarna är inte brist på teknisk kompetens. Teknisk kompetens verkar alla ha och det är ett under vad man numera kan åstadkomma med hjälp av Google och forum som Stack Overflow som vapendragare. Om du tror att dessa gossar (det är nästan alltid gossar) klarar av att bygga din grej bara för att de har ett tjog liknande hobbyprojek i sin portfolio kommer du få en obehaglig överaskning.

Huruvida frilansaren kommer att spara eller kosta dig tid handlar om något helt annat. Det handlar professionalitet kontra amatörmässighet.

Det som skiljer en professionell person från en amatör är att den tidigare inser hur viktigt det är att kunden, beställaren, blir nöjd med deras arbete. Den professionella förstår sin egen roll i projektet. Den förstår att den ska göra arbetet så att kunden slipper.

Ett enkelt sätt att testa om en frilansare är professionell är att skicka en enkel jpeg-bild föreställande en hemsida. Sen be honom göra en hemsida som ser ut exakt som på bilden. Ge honom inga instruktioner om vad som är text, bilder eller länkar.

En amatör kommer snabbt skicka tillbaka ett halvdant resultat som inte ser ut som bilden och säga att han är klar. När du påpekar att det inte är färdigt kommer han att be dig att peka ut vad som skiljer sidan från jpeg-bilden.

Skicka inte en lista med fel han ska rätta till. Avsluta istället samarbetet.

Din tid är förmodligen viktigare än så här.

En professionell person kommer att börja med att fråga dig om sådant han är osäker på, t.ex: ”Ska texterna längst upp vara länkar och isåfall till vad?” eller ”Vilken font är det som används?” eller ”har du möjlighet att skicka över psd-kopian av bilden?”

När han sedan skickar resultatet kommer han inte proklamera att han är klar utan istället ange vad det är som avviker från jpeg-bilden och varför det gör det. Han kommer att fråga dig om du vill att han ska fixa till det.

Om du anlitar en professionell person kommer du att spara tid. Om du däremot anlitar en amatörmässig person kommer du ödsla förskräckligt många frustrerande timmar på att detaljstyra och förklara uppenbara saker. Till slut kommer det att kännas som att du hittar betydligt mer samarbetskunnig och kompetent arbetskraft i legohörnan på dunderklumpens dagis än via internet.

Det här är ett inlägg baserat på erfarenhet. Jag har själv gjort misstaget att stirra mig blind på tekniska förkortningar och (ve och fasa) prislappen. Men det är slut med det nu. Jag ska aldrig mer anlita någon som tvingar mig att förklara saker som att grönt inte är blått.

Jag hoppas därmed kunna spara tid, pengar och få behålla min mentala hälsa.

Vad har ni andra för erfarenheter av outsourcing? Har ni varit med om det ovanstående?

Jag hade ganska bra koll på andra tryckeriaktörer. I ett excelark (med namnet ”företag att bevaka.xls”) hade jag delat in en massa företag i olika kategorier. De två största kategorierna var:

1. Redan konkurrenter i Sverige, med företag som tyska Spreadshirt och svenska Trycktorget.
2. Utländska företag som skulle kunna börja i Sverige, med företag som Cafépress, Zazzle och Epresso
3. Potentiella konkurrenter, med företag som hade all utrustning för att kunna konkurrera med mig. Det var tryckerier som redan sålde på tröjor på nätet men inte erbjöd butikslösningar.

Ett företag i kategori tre var jag särskilt orolig för. Dom hade satsat på transfertekniken för tryck (som jag tyckte var bättre) och dom hade börjat göra olika butiker manuellt. Dom hade bland annat gjort en butik åt en paintballförening (om jag minns rätt). På ett forum läste jag också hur några ville ha en egen butik och blev tipsade att prata med det här företaget (”han är schysst och har ordnat en butik åt något paintballgäng, prata med honom”). Allt tydde på att dom snart skulle börja konkurrera med mig om butikslösningar för tröjförsäljning.

Det här företaget blev dock aldrig konkurrenter. Av någon anledning valde de att inte konkurrera. Efter att jag lagt ner mitt företag träffade jag entreprenören bakom företaget på 24hbc. Han hade då sålt sin tröjtryckarverksamhet och satsat på andra affärsidéer. Vi pratade och jag frågade honom varför han inte började konkurrera med mig. Han berättade då att han faktiskt hade haft ett system färdigt när vi lanserade vårt. Han tyckte att vi hann före och att vi hade en bättre tryckteknik. Han valde då att inte arbeta vidare med den idén.

Min strategi att skrämma bort potentiella konkurrenter hade alltså fungerat i minst ett fall. Månaderna efter konkursen var det många företag som fanns i mitt excelark som kontaktade våra butiksinnehavare. Många såg chansen att ge sig in i samma bransch. Företagen hade undvikit det medan mitt företag fortfarande fanns kvar. Mina försök att se stor ut hade skrämt dem.

Att se liten ut kanske fungerar. Jag har dock märkt att det även finns fördelar med att försöka se stor ut.

För er som undrar, det andra företaget hette Attitude och drevs av Dan Nilsson. Hans val att inte satsa på butikslösningar visade sig vara bra och han sålde sin tröjverksamhet för en god summa. Sen satsade han på andra verksamheter, bland annat att sälja roliga prylar. Det kan alltså vara bra att släppa en dålig affärsidé.

Om du, som jag, inte vill vänta på nästa uppdatering kan du lösa problemet själv:Installera SMS-programmet Handcent (obs, inte Handsent eller Handscent utan HandCent). Programmet är bra och används redan av många av andra anledningar. Snyggare konversationer och möjligheten till ”snabbsvar”. Senaste sms’et dyker upp direkt på skärmen. Du behöver alltså inte gå in i sms-programmet för att läsa det. Sparar 3 klick åt mig vilket gör mitt liv betydligt bättre =) Handcent finns på Market.

Det gamla programmet ”Meddelanden” fortsätter att arbeta även efter att du installerat Handcent. Det kan alltså vara en bra idé att stänga av meddelandesignalen i det programmet. Annars kommer du få två ”pling” för varje sms (ett från Handcent och ett från ”Meddelanden”). Du stänger av det genom att gå in i programmet (”Meddelanden”), klicka på meny-knappen, klicka på inställningar, bläddra ner och avmarkera ”mottaget meddelanden (Visa meddelande i statusfältet när meddelanden tas emot)”. Gör du det kommer du bara få ett pling, från Handcent SMS.

Vissa har rapporterat om problem med Wifin efter uppdatering till 2.05.405.2, jag har dock inte märkt det problemet själv.

Uppdateringen ska förbättra prestandan, batteritiden och multitouch i google maps. Nu kan man alltså äntligen zooma på kartan som man zoomar i alla andra program. Intuitivt och bra.

Har förresten precis beställt ett repskydd till HTC Legend från Droidstuff. Nu väntar jag bara på att dom ska få in lite fler reseladdare som jag kan ha på min jordenruntresa.

När jag drev mitt företag var jag stressad och livrädd över att någon annan skulle starta upp konkurrerande verksamhet. Jag trodde att alla nya och existerande företag enkelt kunde kopiera mitt koncept.

Efter att jag lagt ner mitt företag dök det upp andra företag som började göra samma sak. De verkade inte bry sig om att mitt företag hade misslyckats.

Stressen av att vara jagad av ständigt nya aktörer fick mig att inse en viktig sak. Det handlar inte om att vara först. Det handlar om att vara bäst.

Mitt företag var dött och jag hade förlorat hundratusentals kronor. Mina tidigare samarbetspartners gick det dock väldigt bra för. När vårt samarbete tog slut satte de igång med nya idéer. En av idéerna träffade rätt och de har nu kunder, kassaflöde och riskkapital. De har även fina lokaler, flera anställda och en företagskultur som gör att alla i Linköping vill jobba hos dem.

När vårt samarbete tog slut förlorade de chansen att få betalt för allt arbete de lagt ner, vilket var många timmar. De fick dock möjlighet att jobba med bättre idéer vilket visat sig vara bra i långa loppet. Mitt företag försvann medan deras nya frodas.

Det jag lärde mig var att man måste våga släppa dåliga affärsidéer. Det kan kännas surt om man lagt ner tid och pengar på något. Att försöka rädda något som redan är förlorat blir dock dyrare och surare i längden.

Denna erfarenhet gör att jag inte gråter blod över att mitt företag gick omkull. Jag har visserligen förlorat ett företag och hundratusentals kronor men jag slipper kämpa för att få liv i ett företag som blöder. Jag slipper slåss för en affär som inte fungerar och kan istället lägga tid på att bli rik på annat.

Och rik tänker jag bli.

Konsulterna behövde arbeta med sitt konsultbolag och hade inte tid för ett projekt de hade börjat tvivla på. De sa att de kunde bygga det men bara när de hade tid. Det dög inte för mig som vid det här laget arbetade heltid med bolaget. Vi behövde plattformen för att få volym i försäljningen. Många arga ord utbyttes och stämningen var väldigt dålig.

Jag gav dem erbjudandet att få betalt för programmerandet av nya plattformen om de lämnade tillbaka sina aktier. De skulle inte få betalt för arbetet de redan utfört. Alternativet var att vi la ner bolaget helt och jag startade upp det igen utan dem.

De var inte glada men valde att ta erbjudandet.

Det finns många anledningar till varför det inte fungerade mellan oss. Den största anledningen var nog att vi hade helt olika bild av vad samarbetet skulle gå ut på.

Det jag lärde mig var att man måste prata igenom ett samarbete noga innan man sätter igång. Har man inte samma bild av hur det ska gå till kommer det att sluta illa. Låt den processen ta tid och rusa inte in i samarbeten. Om det är så bråttom att ni inte har tid att prata igenom allt så välj en annan affärsidé. Det är bättre att arbeta med fel affärsidé med rätt person än rätt idé med fel person. Det är lättare att byta ut idéer än att byta ut människor.

Mer läsning: Det är jobbigt att driva företag ensam. Mitt inlägg om att rätt person är viktigare än rätt kompetens. Mitt tips hur man får anställda som trivs och min uppmaning att man ska våga göra sig av med personal. Kom också ihåg att du som företagare själv väljer dina arbetskamrater.

Någon månad senare fick jag meddelandet att företaget hade gått i konkurs.

Så vitt jag vet var det ett misstag som gjorde att fakturan skickades. Personerna bakom företaget är så vitt jag vet hederliga och duktiga personer. Inget de har gjort har fått mig att tro annat. Jag hade dock tidigare lärt mig att man tar djärvare beslut när man är stressad och pressad samt tar korkade beslut när man är stressad, pressad och trött. Eftersom företaget höll på att gå i konkurs befann sig personalen förmodligen i ett sådant läge. Händelsen fick mig därför att bli misstänksam mot personer som befinner sig i trängda lägen.

Eftersom mitt eget företag gick i konkurs vet jag att det är både trist och stressigt. Jag kommer snart att skriva om vad som hände.

Ibland skulle jag bara titta på några prisuppgifter på en gammal faktura eller kolla ett telefonnummer. Jag plockade ur fakturan och tänkte högt för mig själv att jag skulle sätta tillbaka den så fort jag var klar med den. Tre månader senare fick jag lägga en hel förmiddag på att hitta den. Den hade trillat av bordet och letat sig in under en bokhylla.

När jag upptäckte att jag la väldigt mycket tid på att bara leta gamla fakturor satte jag upp en regel för mig själv. Jag skulle alltid ha alla bokföringspapper i pärmen. Om jag behövde använda en faktura skulle jag ta en kopia. Efter det slapp jag leta efter fakturor.

Ibland frågar vänner mig om tips angående företagande. Kanske gör de det för att vara snälla men jag brukar alltid svara samma sak.

Sätt in fakturorna direkt i en pärm. Ta sen aldrig ur dem ur pärmen.

En månad efter vi hade startat företaget skulle de första maskinerna levereras. Vår lokal var fortfarande min studentlägenhet så för att vara säker på att det skulle komma fram angav jag mottagare ”Tore Friskopp” istället för ”Polyshop AB”. Det var dock ett misstag, istället för maskiner kom det en lapp med texten ”Du kan hämta din försändelse på Postens företagscenter”. Posten förklarade att de inte kör ut om de misstänker att det är en hemadress.

Eftersom jag bara hade cykel var jag tvungen att hyra en bil för att hämta maskinerna. Misstaget att skriva min egen adress kostade mig 300 kronor och en eftermiddag.

Om du driver ditt företag hemifrån, se till att leverantören skriver företagsnamnet på försändelsen. Se också till att Posten lätt hittar till din bostad. Att skriva företagsnamnet på brevlådan är gratis och kan spara dig tid och pengar.